Livet är för kort för meningslösa möten

Vem är det som kör egentligen

Vem är det som kör egentligen

Ibland när jag går från ett möte kan jag känna mig upprymd och fylld av energi och nya idéer. Mötet kan vara arbetsrelaterat men det kan också vara en lunch, en tjejträff, en middag, ett spontant samtal eller ett organiserat event. Det kan faktiskt även vara ett möte med det skrivna ordet eller en upplevelse av typen film eller teater. Jag är personligen mycket känslig för och påverkas av det här med energi. Mötet med andra människor har alltid varit det som tagit mig framåt. Jag behöver bränsle för att fungera och utvecklas. Bränsle som ger energi får jag i interaktion med andra. Förmodligen är det därför jag valt att vara ledare under så många år. Givetvis i kombination med att jag tycker om att påverka.

Det är mitt liv och det är jag som bestämmer över det. Jag har därför bestämt mig för att livet är för kort för att umgås med människor som bara tar och inte ger energi. När jag har behov av en energiinjektion, har idétorka eller är allmänt uttråkad, brukar jag se till att skapa möten för att få draghjälp med att komma vidare. Jag har förmånen att ha en stor familj, många goda vänner och ett stort nätverk. Jag har också förmånen att vara nyfiken och öppen för nya kontakter. Det gör det möjligt att situationsanpassa – rätt möte beroende på läget.

Lika viktigt som det är att ta eget ansvar för att få och skapa energi är det att undvika energidränage. Jag har varit på många mötet (av diverse slag) som efteråt har känts helt meningslösa och i värsta fall tömt mig på energi och självförtroende. Precis som jag försöker se till att skapa positiva möten och delta i det jag gillar, undviker jag negativa möten och det jag inte gillar.

I arbetslivet finns det många möten som det inte går att styra över. Att delta ingår i rollen. Nu när jag reflekterar över mitt val att lämna karriären inser jag att även detta har varit en pusselbit inför beslutet. Hur många timmar har jag suttit på möten som inte tillfört mig ett dugg utan snarare dränerat mig på energi? Retorisk fråga där jag vet att många känner igen sig. Sätt dig och tänk efter – för de flesta blir det många timmar, dagar och år. För mig är det lite av en befrielse att slippa instängdheten på trista möten. En riktig aha-upplevelse faktiskt.

I privatlivet finns det också möten som är meningslösa. Vi har väl alla varit i det läget att vi ”borde bjuda igen”. Ja, så kanske det är enligt någon slags etikett, men vem bestämmer det? Bestäm själv och bjud några som är roligare istället. Eller någon som gärna vill lunchdejta, men du känner att det inte tillför något. Tacka nej – och luncha istället någon som tillför energi och gör dig glad.

Min poäng med det här inlägget är att det är ditt liv och det är du som bestämmer. Med det menar jag inte att vi inte ska ta hänsyn till andra människor, nära och kära eller stötta människor som har det svårt. För mig är det sådant som tillför positiv energi. Det jag vill lyfta fram är hur lätt det är att bli händelsestyrd istället för viljestyrd. Då och då är det nyttigt att stanna upp och ifrågasätta sitt beteende. Vem är det som kör egentligen?

2 thoughts on “Livet är för kort för meningslösa möten

  1. Helt riktigt Gunilla! Detta känns mer och mer viktigt ju äldre man blir. Tiden är inte oändlig och det är viktigt att känna att man gör det man själv väljer att göra och inte vad andra förväntar sig att man ska göra (åtminstone för det mesta).

  2. Jättebra inlägg Gunilla, håller med till fullo. Detta var ett av mina nyårslöften – att dra ner på meningslösa möten och inte göra saker ‘för andras skull’! Kör hårt!

Kommentera