Regelverk och ledarskap

Gunilla regelverkIdag tänker jag skriva om fenomenet regelverk. Jag kommer att ta utgångspunkt i min bakgrund från försäkring och bank, men jag vet att det jag kommer att ge uttryck för delvis är generiskt åtminstone när det gäller stora företag. Min ambition är därför inte att luta mig mot statistik eller åberopa forskningsresultat utan beskriva mina egna erfarenheter och kombinera dem med uppfattningar jag fångat genom mitt kontaktnät, som finns representerade i olika branscher. Utifrån det drar jag mina egna slutsatser och hoppas givetvis på reaktioner.

Det är viktigt med regelverk, särskilt i förtroendebranscher som hanterar människors pengar. När jag började min yrkesbana 1980 var det inom liv- och pensionsförsäkring. På den tiden var det förhållandevis enkla regelverk, förmodligen därför att marknaden var hårt reglerad i grunden. I takt med avregleringarna som började på 90-talet växte behovet av nya och anpassade regelverk fram. Jag har under åren rört mig inom såväl försäkring som bank och kan konstatera att banksektorn alltid, av förklarliga skäl, varit mer kringgärdad av regelverk än vad försäkringsbranschen varit – även innan avregleringen och den ökande samverkan mellan branscherna.

Successivt har regelverksfrågorna fått allt större betydelse även inom försäkring. Mycket beroende på allt fler direktiv från framförallt EU men även på amerikansk lagstiftning som får påverkan på bl a Sverige. Dessa regelverk och lagar ska sedan tolkas och anpassas av den svenska Finansinspektionen och branschens aktörer.

Efter ett antal år av gradvis förflyttning har nu regelverksfrågorna kommit att dominera styrelse- och ledningsarbetet hos finansbranschens aktörer. Jag tycker att det är rätt, riktigt och nödvändigt med god styrning och kontroll – allt för att säkerställa enskilda kunders integritet, trygghet och möjlighet till god avkastning på sina pengar. Det är dock tur att inte alla kunder vet och förstår vilka enorma summor som idag plöjs ner i stora projekt och uppbyggnad av kontrollorganisationer. Går det verkligen att räkna hem kundnyttan?

Det har väl alltid varit så att pendeln slår åt ett visst håll för att sedan slå tillbaka. Sannolikt kommer det att bli så även i det här fallet. Det är inte rimligt med den obalans som håller på att uppstå i organisationer mellan de delar som driver affärsutveckling och kundnytta framåt och de delar som hanterar regelverks- och kontrollfrågor. Risker kommer det alltid att finnas i den här typen av verksamhet och det går inte att förutse och förebygga allt. Tänk om en del av de pengar som företagen satsar på intern styrning och kontroll skulle läggas på att sänka priset till kunderna istället. Det skulle kunna handla om lägre premier, sänkta fondavgifter eller förbättrad ränta. Oj –vilken vild tanke.

Den fråga i sammanhanget som bekymrar mig mest är trots allt ledarskapsfrågorna. Jag brinner för det goda ledarskapet och är bekymrad över, att vi med en växande kontrollkultur, ökar risken för att vi får ledare som bara månar om att aldrig göra fel. Det är en icke oväsentlig risk som, såvitt jag vet, inte så ofta finns med i företagens riskbedömningar. Gör du aldrig fel så gör du sannolikt ingenting innovativt heller och det kan vara risk ur företagets synvinkel. En rädd ledare släpper inte fram kreativiteten och då riskerar företaget sin framtida konkurrenskraft.

Vilka ledare vill vi ha och vilka vill vara ledare? Här ser jag en risk på lite längre sikt. Om kontrollkulturen får ytterligare utbredning kan vi räkna med fler höga chefer som har sin styrka inom den här typen av frågor. I nästa steg kan vi därför utgå ifrån att chefsförsörjningen kommer att ha sin grund i ”inte göra fel kulturen”. Med den teorin, som jag vill betona är min högst personliga, kan det utarma bank- och försäkringsbranschen och andra stora organisationer med liknande utmaningar på kreativa och modiga ledare.

Så till frågan om vilka som vill vara ledare. Med de krav som idag ställs på chefer bl a när det gäller att ta in den enorma mängd material som var och en måste läsa och förstå finns risken att de mest kreativa ledarbegåvningarna finner för gott att göra något annat. Enligt min uppfattning ska en god ledare vara duktigt på att ta fram visioner och engagerat driva verksamheten framåt. En god ledare ska också ha mod och empati och ha förmågan att ta tillvara kompetensen och lusten hos sina medarbetare. Men – chefer är trots allt också människor som har 24 timmar om dygnet att disponera och det gäller, som för alla, att prioritera.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen framåt. Vilka kommer att bli framtidens bank- och försäkringsdirektörer? Jag är i grunden en möjlighetsorienterad person och tror att det kommer ut något gott ur det mesta. Min teori är därför att vi kommer att få se fler entreprenörer och fler nya företag. Fler unga, välutbildade och drivna personer som väljer att använda sin tid och energi till att skapa något istället för att kliva på karriärtåget i en stor organisation. Livsvalsfrågorna kommer att få ännu större betydelse.

4 thoughts on “Regelverk och ledarskap

  1. Bra skrivet Gunilla, jag kan inte annat än hålla med dig. Jag tror dels att företag kommer att lära sig att jobba betydligt mer effektivt med regelefterlevnad och få ut mer affärsnytta än man man lyckas göra idag. Sen tror jag också som du är inne på att regelverkspendeln kan komma att röra sig lite tillbaka så småningom så att balansen mellan kostnad och nytta med regelverken blir mer rimlig.

Kommentera