Filmfestival i Cannes

Festival 4Igår avslutades den 67 filmfestivalen i Cannes. Ja, denna traditionstyngda och kändisspäckade tilldragelse har sina rötter från andra världskrigets slut. Festivalen som är den största och mest kända i sitt slag i världen var på gång redan innan krigets utbrott, men fick av förklarliga skäl göra en paus.

Som många gånger förr var vi där även i år. Vi har dessvärre inga kontakter i filmbranschen och har varken access till kändisar eller VIP-partyn, men vi har tillgång till Cannes. Det är en stad som under de tolv dagar som festivalen varar, fullkomligen sjuder av liv- för att inte säga kokar. Och även om det är svårt att få en glimt av någon kändis så är det en stor behållning att bara strosa omkring och insupa atmosfären. Människorna är många och finns i alla varianter. Att bara titta på klädstilar är ett nöje. Här finns allt från turister i badshorts och tofflor till de mest eleganta filmfestivaldeltagarna, för att inte tala om alla som så gärna skulle vilja delta och som också klätt upp sig. Många med förhoppning om att kunna knipa åt sig en åtråvärd biljett. Utanför festivalpalatset står en samling med snofsiga människor i alla åldrar med små plakat där det står att de önskar en invitation och jag utgår ifrån att de är beredda att betala en rejäl slant för en sådan.

Nedanför byggnaden står också en stor mängd privata stegar. En slags tillfällig installation skulle jag kunna kalla det för. De ägs av personer som står och väntar på att få en glimt av deFestival 5 kändisar som kommer att komma ut på röda mattan. En förutsättning för att överhuvudtaget se någonting är att komma upp en bit och då är stege ingen dum idé. Vi är för bekväma för att stanna och se hur det går. Att beskåda detta spektakel lite på distans passar oss bättre.

På vår vandring genom Cannes har vi säkert missat en och annan kändis, men vi är i ärligheten lite för dåliga på att känna igen dem. De riktigt stora och de som har varit med ett tag känner vi ju igen men de är ganska skygga och du ska ha en otrolig tur om du stöter på någon på gatan. Ett säkrare kort är i så fall att röra sig i hotellmiljöer. De måste ju bo någonstans trots allt. By the way – för två år sedan såg vi Reese Witherspoon i hotellbaren på Hotel du Cap. Jag kände knappt igen henne, men det gjorde min dotter. De var vid det tillfället båda två gravida, vilket var förenande.

Festilval 1Att bara vandra runt, en dag som igår, är en härlig upplevelse. Strålande sol, puls, dofter och ljud präglar festivalstaden. På lördagar är det dessutom alltid Brocantemarknad där de säljer allahanda ting. Allt ifrån vackert gammalt silver till mer eller mindre intressanta tavlor. En festivaldag som denna fastnade vi för lite ”filmiskonst”.Festival 7

Vi bestämmer oss för att vandra ner på Croisetten. Det är alltid en trevlig promenad att göra och extra trevlig idag. Festivalpalatset ligger på den högra sidan, om du kommer från Rådhuset, och nedanför det ligger Medelhavet stilla och skiftar i vackra blågröna färger.  På andra sidan gatan ligger de kända hotellen som under festivalen är beklädda med allahanda utsmyckningar. Framförallt är det vepor som är reklampelare för diverse filmer, men även t ex lyxbilar placerade i hotellfoaljéer. På själva gatan råder djungelns lag. Trafiken är delvis avstängd och människor går omkring lite överallt. De franska poliserna har fullt upp en dag som denna.

Festival 9När vi kommer till Martinez, ett av lyxhotellen, väljer vi att besöka deras strandbar. Där slår vi oss ner bland massor av intressanta människor. Vi njuter av vädret, utsikten och ett glas lagom kylt rosévin. Inte alls dumt och vi känner oss riktigt nöjda och som en del av detta gigantiska party.

Väl hemma i Antibes läser vi att Guldpalmen för årets bästa film är tilldelad den turkiska filmen Winter Sleep. Det var enligt medierna en av favoriterna. Den film som annars väckt mest uppmärksamhet är festivalens öppningsfilm Grace av Monaco. Enlig uppgift får den inte ens visas i det lilla Furstendömet, så den är säkert intressant. Vi tänker se den på tisdag, vilket är den dag i Antibes då filmerna inte är dubbade utan visas på originalspråk.

I dag är det söndag – dagen efter. Det brukar då vara ett smärre kaos på flygplatsen i Nice, eftersom det dessutom är Monacos Grand Prix den här helgen. Apropå flygplats kan jag berätta att för den som är intresserad av att spana in privata jetplan så är Nice Côte d’Azur just nu ett eldorado. Hela parkeringsplatsen, eller vad det nu kan heta i flygsammanhang, är full. Men nu drar de säkert iväg på nya spännande äventyr.

Kommentera