Nu får det vara nog Key Code Security AB

Nu är jag tillbaka som konsumentrebell igen – snabbare än vad jag kunnat ana.

Suck, jag har ju berättat om bedrövelsen med Key Code Security AB och jag trodde att jag lagt detta bakom mig och förhoppningsvis också gett styrka till alla andra som brottas med samma problem som jag. Vill ni ha min bakgrundsbeskrivning så hänvisar jag till mina två tidigare inlägg i frågan. Den 16 juni beskrev jag att ärendet nu var avskrivet. Detta med anledning av ett mejl från företagets business controller där han bekräftar att företaget inte har någon fordran på mig. Men, så enkelt var det nu inte, inom företaget verkar inte den ena handen veta vad den andra gör, alternativt är mandaten oklara.

Idag fick jag ett brev daterat den 19 juni (lite fördröjningen i postgången till Frankrike) där jag återigen får en påminnelsefaktura och en påminnelseavgift. Avsändaren är Arvato Bertelsmann????? – verkar en koncern där Gothia Finans ingår. Där uppmanas jag igen att betala 83 kronor plus en påminnelseavgift på 60 kronor. Om inte hotar de med inkasso. Hur oseriöst får ett företag som arbetar i förtroendebranschen vara och vem kan man lita på?

Jag kommer givetvis inte att betala och med mitt mejl från företaget så är jag ”hemma” rent juridiskt, men det har tagit mycket tid och energi – alldeles för mycket. Och jag hoppas att mitt agerande kan komma fler till nytta så att det blir lite utväxling på nedlagd tid. Stå på er alla andra som drabbas och dela den här informationen!

Det här inlägget kommer givetvis att förmedlas till Key Code AB:s Vd.

Att vinna och att försvinna

Att vinna och att försvinna

Jag har ju i olika inlägg kort berättat om mitt vägval och beslutet att alldeles frivilligt hoppa av ett toppjobb med allt vad det innebär. Ja precis, allt vad det innebär, av gott och av ont. När jag så här drygt tre månade efter det att jag startade bloggen läser igenom mina inlägg så inser jag att jag inte berättat om hur det gick till när jag sa upp mig. Om du vill veta det ska du fortsätta att läsa. Du kommer också att få ta del av mina tankar just nu – mitt första år utan semester.

För ganska precis ett år sedan blev det officiellt vem som skulle efterträda mig som Vd för Länsförsäkringar Fondliv AB. Från den dagen tappade jag all makt och inflytande knutet till min befattning och roll som beslutsfattare i en stor företagsgrupp. Jag tappade också min yrkesmässiga status. Det var jag väl medveten om och väl förberedd inför, trots det innebar förändringen givetvis  en stor omställning. Jag hade vunnit min frihet men förlorat plattformen för möjligheten att utöva inflytande. Nu var det ju det jag hade varit ute efter – att tappa fotfästet för att med egen kraft skapa en ny tillvaro utan att vara en del av en stor organisation. En tillvaro som skulle bygga på min egen förmåga att skapa något annorlunda. Jag hade en grund att stå på men hade tröttnat på huset, så jag rev för att bygga nytt – om jag ska uttrycka mig i bildspråk.

Jag hade bestämt mig och planen var klar. Ibland får jag frågan om hur lång beslutsprocessen var och det är svårt att besvara. Det började med en idé som sedan växte och vid en viss tidpunkt gick den inte att stoppa. Om jag ska förenkla beskrivningen så kan jag säga att det tog ett år. I vilket fall kom jag till vägs ände. Jag måste ut ur tryggheten och in i friheten. Samtalet med min chef var väl förberett. Inte kanske själva samtalet i sig men vad jag ville ha sagt. Och så här gick det till.

Jag hade ett förslag som jag bedömde var bra för såväl mig själv som för arbetsgivaren. Som den ansvarsfulla person jag är så tänkte jag givetvis även på företaget. Jag ville sluta med högburet huvud och efterlämna ett gott renommé även om det inte alltid har så stor betydelse, mest för den egna självkänslan och moralen. Mitt förslag, som också blev resultatet, var att jag skulle sluta min anställning vid årsskiftet 2013/2014, men att sökandet efter en ny Vd kunde påbörjas när det ansågs lämpligt. Det här var i mars 2013. I maj blev det officiellt att jag skulle sluta och sökandet efter min efterträdare påbörjades. Processen gick snabbt, redan efter midsommar var allt klart och från september lämnade jag min befattning även om anställningen varade året ut. I praktiken var jag en ”lame duck” och friheten hägrade. När jag påbörjade min semester 2013 var det min sista per definition.

Nu är det ett år sedan jag lämnade Schiphol för att flyga till Nice Côte d’Azur. Jag hade varit på Vd-konferens i Amsterdam och åkte till Antibes för en efterlängtad semester. Det hade varit en krävande vår och jag behövde pusta ut och reflektera. Min makt hade upphört momentant medan mitt ansvar som Vd kvarstod ett tag till. Det blev en skön sommar om än med många förvirrade tankar och reflektioner. Allt ifrån massor av praktiska frågor till funderingar om livet och framtiden. Ja, jag hade då ett smärre kaos i skallen. Det var många tankar som skulle trängas samtidigt på liten yta och jag är inte känd för mitt stora tålamod. En tanke dök dock aldrig upp och det var att jag skulle ångra mig.

Hur är det nu då – ett år senare och var det något jag skulle gjort annorlunda? I stora drag kan jag säga nej, det skulle jag inte. Det jag kan fundera över är om jag på något sätt kunnat gynna mig själv lite mer i uppgörelsen. Som jag skrivit om tidigare finns det många exempel på personer som genom att ”straffa ut sig” istället för att säga upp sig provocerar fram ett avgångsvederlag. Det är inte min grej. Inte heller är det helt ovanligt att personer som tröttnat eller för den delen inte skött sitt jobb eller på annat sätt gjort sig omöjliga, får andra möjligheter inom organisationen. Som av en händelse är alla jag tänker på män. Männen tar hand om de sina så att säga. Jag hade nog inte kunnat gynna mig själv mer i uppgörelsen med mindre än att jag plockat fram egenskaper som inte finns naturligt i min personlighet. Så det var inget alternativ.

Det jag måste erkänna är att jag är lite naiv och möjligen godtrogen. Jag hade hoppats på något uppdrag inom organisationen, trots att det inte finns avtal om det. Men det ekar tomt och jag kan säga att jag egentligen inte är förvånad. Och jag befinner mig i gott sällskap även om det är en klen ursäkt. Mitt exempel är bara ett bland många andra. Så när kommentarer fälls om att det finns för få kvinnor att tillgå i olika sammanhang, eller att det är kompetens som är avgörande – så säger jag bara bullshit.

Ja, det var lite bakgrund och en liten uppdatering. Just nu är det semesterperiod och jag har ingen semester, vilket är en märklig känsla. Det är dock en period som hos mig påminner om tiden som anställd. Om det är något jag saknar så är det nog den härliga känslan av att äntligen vara ledig. När jag tänker tillbaka på alla sk lediga stunder då jag ständigt behövt stå i kontakt med omvärlden så upphör sinnesförvirringen. Om det är något jag saknar på riktigt så är det att alltid stå i händelsernas centrum och bli matad med information och spännande kontakter. Jag kan även i ärlighetens namn sakna fri mobiltelefon, IT-support, tjänstebil och inte minst månadslönen. Inget av detta går dock upp mot friheten att styra sin tid och möjligheten att skapa sin tillvaro och egna agenda.

Följ mig in i framtiden. Jag har försvunnit (från maktens korridorer) men vunnit (min tid och självständighet). Jag får hela tiden nya infall och idéer. När jag sorterat tankarna lite mer så kan det komma ut både det ena och det andra. Just nu provar jag mig fram och jag känner mig lite som en kalv på grönbete. Det fria ordet spelar en nyckelroll och möjligheten att nå ut genom sociala medier ger alla som vill obegränsade möjligheter.

En hotellbar värd en omväg – Hotel du Cap Eden Roc

En hotellbar värd en omväg – Hotel du Cap Eden Roc

Kung i baren

Kung i baren

25-årig bröllopsdag

25-årig bröllopsdag

Middag på restaurangen - fin present av barnen

Middag på restaurangen – fin present av barnen

Ett udda intresse som jag odlar är att besöka vackra och intressanta hotellbarer. Genom att frekventera barer blir hotell, som jag inte skulle drömma om att bo på, helt plötsligt tillgängliga. Här nere på den franska Rivieran finns ett antal anrika hotell, väl värda ett besök. Många av hotellen är också historiskt och arkitektoniskt intressanta och tänk om väggarna kunde tala. Jag är har en romantiserad bild av la Belle Epoque och brukar försöka fantisera kring hur rika, kända och vackra människor kan ha levat.

För några veckor sedan skrev jag om Negresco, vilket du kan hitta i arkivet från maj 2014, eller under rubriken Livet på Rivieran/Hotellbarer

Idag tänker jag berätta lite om Hotel du Cap-Eden-Roc www.hotel-du-cap-eden-roc.com, min favorit. Hotellet ligger längst ut på halvön Cap d’Antibes, mellan Antibes och Juan-les-Pins och det är et

t riktigt landmärke. Fastigheten köptes 1869 av tidningen Le Figaros grundare Auguste de Villemessant och han lät uppföra en byggnad som då kallades Villa Soleil, avsedd att användas av författare som sökte inspiration. Tjugo år senare köptes fastigheten av en italienare som öppnade le Grand Hôtel du Cap och idag ägs hotellet av paret Oetker, en tysk industrifamilj.

Detta, ett av världens lyxigaste hotell, har alltså en drygt 140-årig historia. Ett hotell där många kända människor har bott från då och fram till nu. Och jag tror att det så kommer att förbli. Det finns något magiskt över stället och historiens vingslag känns påtagligt närvarande.

Tidigare har jag skrivit om min joggingrundor längs Cap d’Antibes. En runda där jag varje gång passerar denna vackra byggnad med omgivningar. Varje gång kollar jag om jag ska se några kändisar, vilket jag sällan gör. Till min stora glädje har jag dock

skådat Roger Moore på cykel. Han tittade på mig och log med sin gentlemannablick. Så var den dagen räddad. En annan gång mötte jag Kirk Douglas, även han på cykel. Jag sprang nedför en backe och han cyklade uppför densamma. Eftersom han hade tuffare motstånd än jag gick det lite trögt för honom.  Så jag fick verkligen en bra närbild.

Maria kollar in Reese

Maria kollar in Reese

Nu tillbaka till baren eller barerna i det här fallet. Eftersom hotellet inte ligger centralt beläget efter ett gångstråk, där det bara är att glida in, så kräver detta besök lite planering. Det går att promenera från Antibes/Juan-les-Pins, alternativt ta buss eller bil. Bilen kan du parkera på en parkeringsplats en bit nedanför den backe där jag mötte Kirk Douglas. Om du vill känna dig lite mer världsvan kan du köra in på gården och lämna nycklarna till den mycket artige man som välkomnar dig till hotellet.

Väl innanför entrén går du direkt till höger och slår dig ner i baren. Omgående kommer en kypare, klädd i vit kavaj, fram med en meny. Där väljer du förslagsvis något att dricka och oavsett vad du beställer så får du rikligt med goda tillbehör i form av oliver och diverse övrigt finsnacks. Nu kan du pusta ut och njuta. Hela byggnaden och dess inredning är slående vacker. Medan du sitter där kommer det att komma in hotellgäster och det är halva nöjet. Här kommer allt ifrån sportigt klädda personer som har eller ska spela tennis till spektakulärt uppklädda partymänniskor. Jag lovar att de extra Euro som det kostar att ta ett glas vin eller en coca cola på det här stället, jämfört med en billigare bar, är väl spenderade. Tänk att det är som att gå på bio. Miljön och människorna ingår, men du får själv fantisera ihop handlingen. Om du vill ha hjälp på traven så föreslår jag att du läser Tender is the night (Natten är ljuv) skriven av F.Scott Fitzgerald på 1930-talet.

Jag brukar inte vara så bra på att känna igen sk kändisar och det är tur att det finns andra som gör det. Under filmfestivalveckan för drygt två år sedan var jag där tillsammans med min mamma, min

Några år sedan en härlig dag

Några år sedan en härlig dag

dotter, min syster och hennes dotter (några av bilderna är från det tillfället). Då dök Reese Witherspoon upp, vilket min dotter Maria genast noterade. Noterade var milt uttryckt, hon reagerade som en duvhök. De vare båda gravida vid tillfället och det fanns något som förenade dem. Tyvärr åkte Reese direkt upp i hissen, till sitt rum förmodar jag – men vi såg henne!

När du känner dig nöjd med barbesöket infaller fas två av visiten. Då går du ut på baksidan av hotellet och blickar ut över den gigantiska park som sträcker sig ner mot vattnet. Ett förslag är då att gå den stora gången ner till restaurangen. Där finns det ytterligare en bar som ligger precis vid havet med strålande utsikt över Esterelbergen och öarna utanför Cannes. Vill du kan du göra ett stopp till där och njuta av utsikten och människorna. På sommaren går det också att äta en barmeny om hungern faller på. Lite dyrare, lite läckrare men definitivt prisvärt.

Där finns det även en pool, som jag tror att det kostar en smärre förmögenhet att bada i. Jag har inte provat, bara spanat in. Nyfikenhet är något som jag är utrustad med och som för det mesta varit till gagn för mig. Jag tycker också om att smyga omkring lite i parken. Där finns det en hel del att se och ett och annat är endast avsett för boende gäster. Att trots detta kolla läget förhöjer spänningen och totalupplevelsen. När du är färdig med besöket är det bara att stilla vandra ut genom grindarna och ta med alla intryck.

I boken ”1000 places to see before you die” står hotellet omnämnt under rubriken ”the ulitmate in glamour” och jag kan bara hålla med. Passa på att göra ett besök om du har vägarna förbi. Har du inte det så föreslår jag att du gör en omväg.

Malin, Maria, Karin och mamma

Malin, Maria, Karin och mamma

 

 

Flytta inte din pension om du inte begriper vad du gör

Bra lokal mitt i Stockholm

Bra lokal mitt i Stockholm

Oj, oj, midsommarhelgen har inverkat menligt på mitt bloggande så tillvida att varenda minut har ägnats åt traditionsenligt firande tillsammans med nära och kära. Nu är inte detta en dagbok och jag kommer inte att beskriva helgens aktiviteter.

Istället ska jag skriva om något som jag mer eller mindre arbetat med under hela mitt yrkesliv, nämligen pensioner. Det låter kanske lite pretentiöst och tråkigt, men eftersom det handlar om ett ämne som är angeläget för de allra flesta vill jag be om lite uppmärksamhet. Jag utger mig definitivt inte för att vara rådgivare och jag förhåller mig neutral till valet av bolag. Mina tankar är mer generiska och de handlar om pensioner i allmänhet med fokus på den allt mer aktuella frågan om fri flytträtt. Det är viktiga frågor – frågor om pengar och livskvalitet. Låt mig börja i en kort och mycket förenklad bakgrundsbeskrivning innan jag ger mig in och har synpunkter.

När jag började i branschen 1980, såg såväl pensionssystemet som bolagens produkter helt annorlunda ut jämfört med idag. På den tiden var de flesta lag- och avtalsenliga pensioner förmånsbestämda, dvs du visste ungefär vilken procent av din lön som du skulle få i pension. Du gjorde inga egna val om du omfattades av kollektivavtal.  Privata pensionsförsäkringar, som var kraftigt skattegynnade, var oftast ”grädde på moset” och gav möjlighet att kunna sluta arbeta tidigare. Alternativt kunde de förstärkta pensionen för den som inte arbetat heltid eller kortare tid än 30 år. Alla försäkringsbolag hade samma premier och differentierade sig genom att leverera avkastning i form av återbäring. Fondförsäkringar fanns inte i Sverige på den tiden. Branschen var också kraftigt reglerad och det fanns varken försäkringsmäklare eller banker som förmedlade den här typen av produkter. Möjligheten att flytta sitt kapital mellan bolag fanns inte heller.

I början av 90-talet genomgick branschen stora förändringar. Vi fick ett nytt pensionssystem, avregleringen gjorde att det blev fler aktörer som förmedlare och fondförsäkringar blev ett alternativ till produkter med sk traditionell förvaltning. Successivt har vi fått ett större utbud och fler och fler beslut har överlåtits till den enskilde individen. Det är ju en trend som vi  ser även inom andra områden, som t ex el och telefoni. Förutsättningarna är dock väsensskilda. Din pension ska du leva av den dagen när du inte längre är anställd. Ett felaktigt val av elleverantör är enklare att rätta till och konsekvenserna är begränsade.

Det som idag är högst aktuellt är frågan om fri flytträtt av pensionskapital och förändringar i villkor  på befintliga produkter. Det är nu jag tänker börja tycka till. Visst låter det bra att fritt få flytta sina pengar till det försäkringsbolag/bank som jag vill.  Spontant känns det som en självklarhet, eller hur? Men det är inte så enkelt – så se upp!

En minoritet av av svenska folket har koll på vad det innebär att faktiskt flytta sitt kapital – vågar jag skriva utan att tveka en sekund. De som framförallt driver flyttfrågan är de som tjänar på den. Branschen är mycket distributionsdriven och det är stora pengar på spel. Det handlar såväl om provisionsintäkter/arvoden som möjligheten att få förvalta stora kapital. Jag vill hävda att det ytterst sällan är kundnyttan som är den starkaste drivkraften.

Här är några frågor som du kan ställa om du blir uppvaktad av din bank, ditt försäkringsbolag eller förmedlare. Det är nämligen sällan som initiativet kommer från den enskilde kunden.

1. Vad är nyttan för mig med att flytta min försäkring? Borra ordentligt i frågan. Är svaret att det bara i största allmänhet är bra att samla allt på ett ställe innebär det oftast ingen fördel för dig som kund.

2. Vad kostar det att flytta? Kräv en skriftlig offert på flyttkostnaden och ta samtidigt reda på om det utgår förmedlingsprovision. Du har sannolikt redan betalat provision en gång.

3. Finns det risk att du tappar garantier när du flyttar? Den gamla typen av traditionellt förvaltade pensioner innehåller garantier. Att byta ut dem mot produkter med högre risk kan ge större möjlighet till högre avkastning, men du bör förstå vad du gör.

4. Finns det försäkringsinslag, t ex premiebefrielse vid sjukdom eller dödsfallsskydd som du går miste om vid en flytt? Vissa banker erbjuder t ex  bra lånevillkor om du flyttar men har inte alltid koll på eventuella försäkringsinslag som kan försvinna.

Det finns givetvis många fler frågor att ställa och ingen fråga är för dum. Får du inte ett nöjaktigt svar är det inte ditt fel. Pensioner är svårt att greppa. Ett bra sätt att få en bättre överblick är att logga in på www.minpension.se där får du en bra bild av din pensionssituation.

Nu funderar jag på vilken bild jag ska använda för att illustrera det här inlägget. Jag hittade ingen bra och bestämmer mig för att ta en sk selfie ( tror jag att det heter) i den hotellbar på Hotell Riddargatan i Stockholm, där jag nu sitter och skriver. Ett trevligt ställe där det hänger inspirerande bilder av kulturpersonligheter på väggarna.

Innan jag slutar – jag vet att pensioner är krångligt och tråkigt. Det är dock för de flesta något ytterst väsentligt. Ta dig lite tid att höja din egen kompetens och när du träffar någon som kallar sig proffs så ska du fråga, fråga och fråga. Din framtida inkomst är för viktig för att låta andra göra dina val. Anlita gärna rådgivare, men var en tuff och krävande kund och ta kommandot. Det är dina pengar och din framtid.

Musslor i världsklass – du hittar dem i Nice

Musslor i världsklass – du hittar dem i Nice

Nu är det dags för ett matnyttigt tips igen. Det har blivit en del konsumentfrågor av annan karaktär på senare tid, vilket har dragit upp läsarantalet på bloggen. Min förhoppning är att du som gillar mitt agerande som ”konsumentrebell” även ska finna nöje i att läsa om annat jag skriver. Det mesta i livet är trots allt positivt och det ska bejakas. Nu går vi dessutom in i semestertider och då vill jag inspirera med olika tips. Bloggen heter ju Rivieramoments och innebörden av ordet har flera betydelser. En viktig del är att sprida kunskap, tips och erfarenheter från Franska Rivieran. För de flesta semesterfirare är dagens måltider en höjdpunkt och är du på resande fot gäller det att hitta bra restauranger. I Nice, som ju är en knutpunkt och centralort i området finns det ett gigantiskt utbud och det är inte alltid enkelt att hitta rätt. Är det fler än vi som gått omkring och letat och letat medan tiden drar iväg?  Irritationen och hungern sprider sig och till slut hamnar vi på någon typ turistfälla som varken har god mat, är särskilt mysig eller ens billig. Det kan i värsta fall resultera i en smärre äktenskaplig kris, som givetvis går över men är onödig och bör undvikas. Musslor 3Att äta gott, mysigt och prisvärt är något som de flesta gillar. I alla fall lever jag i den tron. En maträtt som är vanlig i Frankrike är Moules Frites, dvs musslor med friterad potatis som tillbehör. Det är supergott och är den bra tillagad, även prisvärd – och du blir rejält mätt. Rätten är en slags fransk/belgisk variant på den engelska fish and chips. Oftast är musslorna ångkokta i lag, med vin, lök och persilja, sk Moules marinières och det tycker jag är allra godast. Det finns dock otaliga varianter på tillagning med olika såser som också innehåller grädde. Allt är en smaksak och olika restauranger har sina specialiteter. Nu tänker jag ta er till det ställe där vi ätit de godaste musslorna någonsin. Besöket hade föregåtts av det jag beskrev i inledningen. Vi gick omkring och letade lunchrestaurang och hittade inget som vi fastnade för i gamla stan i Nice. Med vår gedigna erfarenhet av att leta restauranger bestämde vi oss för att helt byta spår. Det brukar bli bäst så. Vi begav oss istället till den pittoreska gamla hamnen, där det ligger ett antal restauranger på rad. Jag hade stängt av dataroamingen på min iPhone och kunde inte googla runt. Vi var helt enkelt tvungna att välja med blotta ögat. Hur skulle det gå? Som alltid är det ett gott tecken om en restaurang är relativt full och att den är frekventerad av lokalbefolkningen. Det var så vi hittade l’Espador. Jag tror att namnet är en lek med ord. Espadon betyder svärdfisk och or betyder guld. Så någonting i stil med den gyllene svärdfisken kan det kanske översättas med. Vi fick ett bord i den trevligt inredda restaurangen. På menyn var det i huvudsak olika fiskrätter och vi fastnade ganska direkt för musslorna, vilket visade sig vara ett utmärkt val. Det var absolut de godaste musslornaMusslor 2 jag ätit. De var relativt stora, kokta lagom länge och med fin smak. Den friterade potatisen, som jag som företeelse har en mycket kluven uppfattning om, gick inte att avstå den här gången. Om de är degiga och kalla är det betydligt enklare. Nu åt jag upp – det gäller att prioritera livets goda när det erbjuds. Du som besöker Nice – ta gärna en promenad till den gamla hamnen. Titta på den fantastiskt vackra båtarna och njut av havets läckerheter. Musslor är både billigt och innehåller massor av nyttigheter. Vill du dessutom smaska i dig friterad potatis så ska du unna dig det den här gången.

Karta

Key Code Security – upplösningen

Mina erfarenheter av Key Code Security har intresserat många, vilket är glädjande. Jag tänker nu berätta vad som hänt sedan igår. Som jag skrev så tog jag kontakt med bolagets Vd och han fick också länken till min blogg. I morse fick jag ett mejl från en ledande befattningshavare som bekräftade att de avskrivit deras sk fordran på 83 kronor och att jag inte längre har några förpliktelser gentemot bolaget – strålande! Vilken timpenning på nedlagt arbete eller hur? Med detta är även hotet om inkasso och andra obehagliga rättsliga åtgärder ur världen.

Jag har dock i samband med detta skyldighet att korrigera ett faktafel i mitt förra inlägg. Ett fel som faktiskt gör den här historien ännu värre. Jag trodde att Smart Safety var  roten till allt detta, vilket visar sig vara fel. Det är ett konkurrerande bolag och har inte med detta att göra, så ingen skugga över dem. Min sk relation till Key Code Security AB uppstod när vi för åtta år sedan gjorde en fastighetsaffär och via mäklarföretaget fick en nyckelbricka. Det är denna bricka, som utan att jag haft en aning,  föranlett att jag betalt varje år och som gjort att det nu tagit två och ett halvt år att komma ur avtalet. Ett avtal som jag aldrig slutit (negativ avtalsbindning i sin värsta form). I mitt svar idag till Key Code Security AB påtalade jag att det står massor om detta på olika sociala medier och att det inte är särskilt hedrande för företaget. Förmodligen bryr de sig inte. De har sin affärsmodell som bygger på att många betalar och inte orkar tjafsa om små belopp. Vid en snabb anblick på företagets nyckeltal så verkar det inte gå någon nöd på dem.

Tanken med den här bloggen har inte varit att driva konsumentfrågor, men jag kunde inte låta bli att dela med mig av det här caset. Och vem vet – det kan bli fler liknande inlägg. Jag känner att det bor en liten konsumentrebell i mig.

 

Key Code Security AB – håll dig långt bort från dem!

Key Code Security AB – håll dig långt bort från dem!

Jag hade egentligen inte tänkt skriva idag och egentligen hinner jag inte eftersom jag ska ha gäster om två timmar. Men, efter ett mejl som jag fick i morse steg adrenalinhalten till den grad att jag dels måste skriva av mig och dels vill jag så snabbt som möjligt varna mina läsare för ett mycket oseriöst företag.

Låt mig ta snabbversionen från början. För ett antal år sedan gick jag, via något seriöst företag – troligtvis en bank eller kortföretag, med i något som då hette Smart Safety. Det handlade om att märka upp och registrera sina kort, cyklar mm och förse nyckelknippan med en bricka som om den tappades bort kunde lämnas till företaget i fråga. Bra idé egentligen, men nu har det gått rejält snett. Jag kommer inte ihåg alla turer, men försöker plocka ur minnet.

Jag har troget betalat fakturan varje år, men efter en tid hette företaget Key Code Security AB. Inget jag reflekterade speciellt över och kostnaden var inte så hög så jag betalade slentrianmässigt. För drygt två år sedan gjorde jag ett ryck och satte mig ner för att städa upp bland mina återkommande fakturor. Då bestämde mig för att avsluta relationen till det som nu alltså heter Key Code Security AB (jag upprepar namnet medvetet så att ni lägger det på minnet). I god tid innan förfallodagen skrev jag och meddelade att jag inte tänkte betala och därmed avsluta vår relation. Jag skriver relation eftersom jag aldrig tecknat något avtal med nämnda företag. Nåväl, så enkelt var det inte. Enligt någon paragraf så skulle avtalet (som jag inte hade) sägas upp senast 30 dagar innan förfallodagen, dvs  före det att fakturan skickats ut. Eftersom det inte handlade om så mycket pengar och jag prioriterade att lägga min tid på annat än på att bråka med Key Code Securtity AB så valde jag att betala.

Efter ytterligare ett år kommer återigen en faktura. Då skriver jag igen och förklarar att jag sagt upp min relation till företaget för drygt ett år sedan. Det hade de ingen aning om och skickade fakturan till Gothia Finans. Av en lycklig slump hittade jag min tidigare konversation och lyckades få en bekräftelse på att abonnemanget var avslutat. Skönt – äntligen tänkte jag. Men döm om min förvåning, efter ytterligare ett halvår fick jag i alla fall av någon oförklarlig anledning en ny faktura. Då höll jag på att ”gå i taket”. De medgav då sitt misstag och det hela lugnade ner sig.

Men Key Code Security AB ger sig inte. För någon månad sedan fick jag ett brev med en faktura för att jag inte återlämnat mina nyckelbrickor? Något som jag inte uppmanats att göra i samband med att jag avslutade abonnemanget. Jag mejlade till dem och sa att jag varken tänker betala eller skicka tillbaka mina brickor, som jag inte visste var jag hade (en har jag nu återfunnit när jag kom tillbaka till Sverige).

I morse fick jag ett mejl från Key Code Securtitys kundtjänst som meddelar att de skickat mitt ärende till Gothia Finans. Det var då jag höll på att bli tokig och behovet av att skriva blev akut. Innan jag började skriva googlade jag på Key Code Security AB och det var intressant. Jag är långt ifrån ensam. Det finns hur många negativa och uppgivna kommentarer som helst att ta del av. Den ena storyn värre än den andra. Många vittnar om hur omöjligt det är att bli av med detta företag och det finns otaliga anmälningar till diverse instanser.

Slutsatserna av det här inlägget är några:

  1. Om du får fakturor från Key Code Security AB så säg snabbt upp ev avtal och spara dokumentationen kring detta
  2. Syna då och då de avtal du har med olika parter. Många gånger är det enkelt att betala av bara farten, men många bäckar små….
  3. Använd inte autogiro då är det ännu svårare att ta sig ur

Sprid gärna den här länken till så många som möjligt. Själv kommer jag att se till att den når andra utsatta personer samt ansvariga på Key Code Security AB och Gothia Finans.