Det är enorma vattenmassor som vi möts av

Att slussa uppför är jobbigare än att slussa nerför och att ligga längst fram är jobbigare än att ligga bakom en annan båt. Inga konstigheter och ganska logiskt, men det är ändå lite svårt att förstå hur det fungerar i praktiken. Det handlar liksom om att prova sig fram och att lära sig under resans gång så att säga. I tisdags nådde vi Vänern vid Sjötorp och vägen tillbaka inleddes med uppslussning. Den här gången hamnade vi som första båt. Det är slussvärdarna som bestämmer placeringen. Tidigare har vi alltid legat bakom en annan båt som därmed fått ta emot vattenmassorna först och underlättat för oss. Jag har

Ett riktigt träningspass

ju skrivit om att jag skulle köpa handskar, men jag har inte hittat några så det var bara att bita ihop. Och nu vet mina händer att de lever. Det var riktigt maffigt att stå längst fram i slussen när vattnet släpptes på och jag kämpade med hela min kropp för att hålla båten på plats. Mamma, som ju var med, är som mammor alltid är ( även om barnet är 56 år). Hon var både rädd för att jag skulle ramla i och för att jag skulle få sår i händerna. Ingen av dessa händelser inträffade dock, men nästa gång ska jag köpa handskar innan jag åker för utbudet av sjökläder mm är ytterst begränsat längs sträckan. Kanske en affärsidé att förverkliga för någon driftig person.

Kräftskiva ombord

Vår resa äger ju rum mitt i kräftäsongen och givetvis vill vi mumsa på färska Vätternkräftor. Vår jakt på dessa började när vi passerat Vättern. Inte hade vi då kunnat ana vilka ansträngningar som skulle komma att krävas för att få tag i  delikatesserna. Jag hade nog någon slags romantisk bild av att det skulle finnas massor med små fiskbutiker och privata försäljningar av kräftor i dessa tider och i dessa trakter, men icke. Vi kollade med varje ICA och Coop som vi passerade och vi frågade alla slussvärdarna men utan resultat. När jag ringde till ICA i Lyrestad och frågade fick jag napp. De hade inga Vätternkräftor men berättade att Maltes fiskaffär i Sjötorp www.maltesfisk.se  kunde vara ett alternativ. Jag ringer till Maltes och yes,

En riktig post

äntligen, de har det vi vill ha. För att vara på den säkra sidan ber jag att de lägger undan två kilo till dagen därpå. De noterar det och mitt namn och när jag frågar om de vill ha mitt mobilnummer svarar de – det behövs inte vi litar på dig. Det finns hopp om mänskligheten. När vi kom dit visade det sig vara en helt underbar liten fiskbutik och kräftorna var himmelskt goda. På kvällen hade vi en liten, men trevlig kräftskiva ombord. Ja, nu är vi alltså på väg tillbaka. Igår stannade vi till i Töreboda och vinkade av mamma som tog tåget till Stockholm. Vi, Sven-Bertil och jag fortsatte färden till Vassbacken. Ännu en av de mysiga och välordnade gästhamnarna efter vägen. I morse vaknade vi av att

Vädret varierar kraftigt, men så här fint var det på joggingturen i morse

solen sken och jag tog en joggingtur längs kanalen. En riktig kvalitetsmorgon. Vi tog av kapellet och tänkte ge oss av – då kom skuren. Vädret är mycket märkligt just nu, snabba kast mellan sol och skyfall. Just nu är vi i Karlsborg igen och hade tänkt oss vidare ut på Vättern, men det regnar och åskar så vi ligger stilla och avvaktar. Påpassligt nog köpte jag en rökt Vätternröding och hjortonsås på Maltes så det kommer inte att gå någon nöd på oss om vi blir kvar här i kväll.  Något som verkar högst sannolikt. Tur att vi har nytt kapell på båten för det är slagregn det handlar om.