Göta kanal – inblåsta bland tomtar och troll

Stockholm-Motala långvågsmaster

Stockholm-Motala långvågsmaster

Jag har aldrig trott att jag skulle bli lycklig över att komma till Motala, men det blev jag igår kväll. Mitt förra inlägg slutade ju med att vi sannolikt skulle bli kvar i Karlsborg på grund av dåligt väder – och det blev vi. Efter att ha velat några gånger och passerat broöppningen vid tre tillfällen bestämde vi oss slutligen för att göra natthamn utanför bron för att vara väl positionerade på morgonen. Med det menar jag att vi skulle kunna sticka över Vättern utan att ta hänsyn till öppningstiderna. Till middag åt vi den godaste rökta röding som jag någonsin ätit. Vi hade köpt den på Maltes Fisk i Sjötorp, dvs samma ställe där vi köpte kräftor. Jag säger bara  – Maltes vilken pärla. Om jag hade bott nära Sjötorp hade jag handlat där ofta, sannolikt mycket ofta.  www.maltesfisk.se

Vi ställde klockan på tre för då skulle vädret vara ok enligt SMHI. När vi vaknade insåg vi att vi hade fått

Ja, den här utsikten hade vi i Karlsborg

Ja, den här utsikten hade vi i Karlsborg

hjärnsläpp båda två. Det var ju fortfarande mörkt så vi somnade om. Vid sextiden gick vi upp, kollade väderprognosen och bestämde oss för att köra. Det är svårt att bedöma vindens intensitet i en skyddad hamn, men vi trodde att det skulle vara ok. Vi kastar loss och när motorn blivit varm drar Sven-Bertil upp farten och snabbt är vi ute på Vättern. Och där blåser det. Vågorna är höga och det är vita gäss på vågtopparna. Jag vill inte – säger jag. Det är läskigt, vi går tillbaka. Min man och jag har olika uppfattning om hurvida det är läskigt eller inte, men det blir som

Trolskt och vackert

Trolskt och vackert

jag vill. Vi vänder och samtidigt diskuterar vi alternativen. Sven-Bertil vill att vi ska försöka igen och föreslår att vi ska sänka farten för att det ska gunga mindre. Ok då – vi provar igen. Sagt och gjort, nästan tillbaka i Karlsborg vänder vi tillbaka ut på Vättern igen, nu i tio knop istället för tjugo. Men nej, det funkar inte för mig. Viss irritation uppstår nu på båten och vi håller skeppsråd.

Det gäller att se möjligheterna även om det inte blir imagesom vi tänkt oss. Att åka tillbaka till Karlsborg var otänkbart, men det finns en ögrupp strax norr om som vi läst om. Dit kan vi gå.  Jag som egentligen inte är någon sjömänniska inser i alla fall att vi kommer att få medvind dit. Det blåser nämligen från syd. Möjligen skjuter vi därmed på problemet, men strunt samma. Vinden kan ju vrida. Valet blev riktigt, riktigt bra. Vi glider in i området Tiveden bland öar som genast får mig att tänka på John Bauer. Det är så trolskt och helt

Absolut kristallklart vatten

Absolut kristallklart vatten

annorlunda jämfört med Stockholms Skärgård som jag är van vid. Vid Ombo öar, som är ett naturreservat knyter vi fast vid en mycket fin brygga. Vi läste oss till att den byggdes av Domänverket någon gång på sjuttiotalet som något slags AMS-projekt. Kul att vi helt otippat fick glädje av det. Här ligger vi hela dagen, mellan skurarna och väntar på att lugnet ska infinna sig på Vättern. Det går ingen nöd på oss, vi läser, lyssnar på Sommar och badar i det absolut kristallklara vattnet. Och följer väderrapporteringen så klart. Alla väderappar säger olika saker och vi bestämmer oss för att trots allt lita mest på SMHI. Deras prognoser verkar stämma bäst med verkligheten.

När klockan är 16.28 lättar vi för att ta oss till Motala och yes – det funkade. fortfarande vågor, men det var

Because I'm worth it

Because I’m worth it

mest gammal sjö så jag klagar inte. Skulle inte våga faktiskt. Men lyckan när vi lagt till i den mycket fina gästhamnen, en dryg timme senare, var stor. Nu var vi värda lite champagne. Det finns det alltid, väl kyld, ombord på den här båten. I min uppgift som besättning ingår även att ombesörja att vi har mat och ändamålsenlig dryck. Ja, som ni förstår är det ingen konkurrens om rollfördelningen. Någon sjökapten blir jag aldrig.

Kommentera