Jag har aldrig varit någon anhängare av hallowentraditioner, sannolikt beroende på att jag tillhör fel generation. I det avseendet alltså. Annars är jag nöjd med min årgång. Nu har det i alla fall varit alla helgons helg, även i Frankrike och i Italien där jag varit i några dagar. Och nu har jag funnit en anledning att busa till det, godis är inte min grej. Inte i det här sammanhanget.

Från Antibes till Alba, som ligger i området Piemonte i norra Italien, är det bara ca 25 mil. För någon vecka sedan läste jag en artikel om att det just nu är tryffelsäsong och möjlighet till riktiga högtidsstunder för älskare av den åtråvärda vita tryffeln. Efter att ha kollat upp det hela lite närmare kunde jag konstatera att det just nu är tryffelmarknad under några veckor i den vita tryffelns högborg, Alba. Jag tycker om tryffel, men jag vill inte påstå att jag kan särskilt mycket om denna delikatess eller är en hängiven dyrkare av densamma. Varför inte göra en resa och ta reda på lite mer. I området finns det dessutom Barolo- och Barbarescoviner.

Sagt och gjort  – vi började med att kolla lediga hotellrum. Det var inte det enklaste. Efter några försök lyckades vi förmodligen pricka in ett återbud via booking.com på ett bra hotell i centrala Alba. Här hade vi tur, för det var fler än vi som tänkte bege sig hit den här helgen. Värre var det att boka bord på någon trevlig restaurang i närheten. Som vanligt korsläste jag diverse guider med Tripadvisor och vi hittade ett ställe som vi fastnade för och det var givetvis fullbokat. Vi ringde flera gånger och vi mejlade, men tji – stället verkade populärt. Det var helt kört och vi provade några ytterligare ställen, men utan framgång. Till slut bestämde vi oss för att åka ändå och försöka hitta något middagsställe på plats.

När vi kom fram till Alba så checkade vi in (Hotel Savona – ett bra val) och kastade oss sedan direkt ut i vimlet och besökte bl a tryffelmarknaden. Det visade sig bli en riktigt trevlig upplevelse med många intryck. Överallt såldes det tryffel, såväl färsk som i diverse förädlade former. Färsk vit tryffel betingar det häpnadsväckande priset av 1.900 Euro per kilo. Jag köpte två pyttesmå och som komplement köpte jag även några oljor, tryffelsmör och tryffelpasta.

Så småningom blev det så dags att gå ut för att äta middag och vi hade ju inte lyckats boka något bord. Vi gick runt lite i staden och kände oss en aning förvirrade. De verkade minst sagt fullbokat överallt. Och nu kommer vi till buset, ja det var ju faktiskt halloween. Du, sa jag till Sven-Bertil – jag har ett förslag. Vi går till den restaurang som vi verkligen ville besöka och säger att vi har bokat ett bord. Kan man göra så? Tja, vad är det värsta som kan hända och vi skadar ingen i något avseende. Ingen kommer att lida varken fysisk eller ekonomisk skada.

Vi stålsatte oss. Med högburna huvuden gick vi klockan åtta in på restaurangen. Välkomna  – har ni bokat bord? Ja, sa vi, Karlsson, två personer. Tre personer började febrilt att leta i bokningsboken. De konverserade med varandra och skakade på huvudet. Det måste ha blivit något fel. Är ni säkra på att det är rätt restaurang? Ja, sa vi. Vi ringde för en dryg vecka sedan och ni välkomnade oss idag. Lite jobbigt att ljuga så där rakt upp och ner, men vi körde spelet. Går det så går det. Vi undvek att titta på varandra utan valde att beskåda den italienska konversation som uppstod framför oss. Skulle de lösa situationen? Och det gjorde de. De bad så mycket om ursäkt (här kände vi oss under en bråkdel av en sekund lite skamsna) och undrade om vi kunde komma tillbaka om en knapp timme. Då skulle de hinna fixa till ett bord. Nu gällde det att undvika att göra glädjetjut. Vi tackade för hjälpen och sa lugnt att det var ok för oss.

När vi kom tillbaka åt vi en härlig meny, som innehöll tryffel och vi hade hur trevligt som helst.

Förlåt kära restaurang för detta moraliskt tveksamma tilltag. Å andra sidan, vi åt, drack och betalade och jag kommer att ge bästa omdömet på Tripadvisor.