Titta in hos Livia Fontana – sjunde generationens vinmakare i Barolo

Livia framför sina vinodlingar

Livia framför sina vinodlingar

Tryffel i allmänhet och den vita tryffeln i synnerhet har i min värld alltid varit lite mytomspunnet. Det handlar om en exklusiv råvara som bara går att finna på vissa speciella platser under vissa perioder på året. I Alba, som ligger i Piemonte i Italien, skördas det åtråvärda vita tryffeln och det är skördetid några veckor i oktober/november. Vi begav oss dit ganska aningslösa, mest nyfikna, för att uppleva stämningen och för att komma i närheten av de goda Barolovinerna. Vi är vinintresserade, men har hittills haft ganska vaga kunskaper om italienska viner. Nu har vi påbörjat vår kunskapsresa. Den tog verkligen ett rejält kliv framåt under vår härliga vistelse i nordvästra Italien. I distriktet Piemonte som ligger i regionen Langhe.

Livia 1

Snyggt, rent och estetiskt tilltalande

Barolo är en by, omgiven av ett antal andra byar, bl a La Morra, Monforte och Castigliono Falletto. De flesta ligger på kullar och i hela trakten är det vinodlingar så långt ögat når. Barolo är också benämningen på ett rödvin. Ett vin som är känt för att vara kraftfullt, fylligt och lagringsbart. Mycket mer än så visste vi inte när vi begav oss. Hur gjorde vi då för att öka på vår kunskap? Som vanligt fick det bli en kombination av research och fotarbete. Jag hade lite tur den här gången. Det visade sig att jag hade sparat ett nummer av Munskänkarnas tidning som hade flera inslag från trakten, vilket var mycket användbart. Det visade sig dock inte vara lika enkelt att slinka in på privata visningar/provningar som t ex i Provence eller Alsace. Hur som helst lyckades vi göra några nedslag. Det finns dessutom utmärkta Enotec och Vincooperativ i området. Nu ska ni i alla fall få mitt bästa tips på ett vingårdbesök. Följ med till Livia Fontana http://www.liviafontana.it/

Mitt i vindistriktet, närmare bestämt i Castiglione Falletto, ligger denna lilla vingård. Den ägs och drivs av Livia Fontana, numera tillsammans med sin söner, sjunde respektive åttonde generationens vinmakare. Egendomen består av drygt nio hektar mark och de producerar årligen ca 70.000 flaskor och knappast någon av dem når den svenska marknaden. Jag älskar verkligen små producenter (om de är bra alltså). Dels för att vinet är unikt och skapat med känsla och dels för det personliga inslaget i själva mötet med ägarna. När vi kom fram till Livias fina egendom, vackert belägen bland vinrankorna kände vi oss verkligen välkomna. Hon kom genast fram, tog oss i hand och erbjöd sig att berätta och visa oss runt.

Livia gillar att berätta. Hon är stolt och glad.

Livia gillar att berätta. Hon är stolt och glad.

Hennes son Michele fanns också på plats och hjälpte till att lotsa oss genom historien, företagets filosofi och berättade om vinerna. Vi fick också en liten rundvandring, bland ståltankar, ekfat och buteljer. Allt var mycket välskött och estetiskt tilltalande. Det är en kvinna i toppen av det här företaget och det har satt sin speciella prägel. Ja, jag påverkas även av sådant. Det är som alltid helhetsintrycket, bestående av många detaljer som är avgörande. Den här släkten har alltså drivit gården i snart 200 år, sedan 1820, och det inger respekt. Det handlar om traditioner och om utveckling, att vårda och att aktivt förvalta arvet. Livia beskriver själv att hon och hennes söner har olika roller och kompetenser som i kombination gör att de producerar utmärkta viner. Ledorden är energi, entusiasm, kompetens och passion. Ord som kunde vara hämtade ur vilken proffsig affärsplan som helst. De känns moderna trots den anrika historien. Intrycket är också att de lever sina värderingar. En riktigt härlig företagarfamilj.

Vad gör de då för viner? På deras odlingar, som alla omger själva gården, odlas fyra sorters druvor, Nebbiolo, Barbera, Dolcetto och Arneis. Av dessa druvor produceras sedan ett antal olika viner. De flesta är röda, men de gör även ett vitt på druvan Arneis (enkelt, men gott och prisvärt -8.50 €) ett rosé (som vi inte provade) och ett sött mousserande dessertvin (riktigt gott det också). Nu till de röda, som givetvis är höjdpunkten. Vi valde att köpa tre sorter:

Den första var en Barbera d’Alba DOC Superiore 2011, ganska rund, mjuk och lättdrucken. Ett riktigt bra, prisvärt – 12€ och användbart

Livia med söner - en affisch på väggen

Livia med söner – en affisch på väggen

allroundvin. Nummer två blev en blandning av Nebbiolo- och Barberadruvan, Insieme kallas den och årgången är 2011. Vinet är kraftfullt, men ändå relativt moget och kostade 17€. Det blev min favorit och vi har provat det sedan vi kom hem – mums tillsammans med tryffel såklart (färskt tryffel håller sig bara en dryg vecka så det gällde att passa på). Sist ut blev en Barolo DOCG Villero 2009. De hade tre typer av Baroloviner, som alltid innehåller 100% Nebbiolo. Den här uppskattade vi mest. Prislappen var 30€, vilket är mycket men får anses om ett riktigt bra pris för den här typen av utsökt kvalitetsvin.

Femlitersflaskor med etiketter designade av Livias väninna frn Köpenhamn.

Femlitersflaskor med etiketter designade av Livias väninna från Köpenhamn.

Om du har vägarna förbi den här trakten får du inte missa denna pärla och du blir garanterat väl bemött. Trakten har i övrigt också mycket annat att erbjuda så stanna gärna några dagar. Bland annat så finns det utmärka vandringsleder i området, som är slående vackert. Vi hade förmånen att ägna en hel dag åt att promenera upp och ner mellan kullarna och njuta av de vackra höstfärgerna som nu även nått vinbladen i norra Italien. Nästa gång vi åker till trakten stannar vi nog ännu längre. Det här gav mersmak.

Kommentera