Gott Nytt År

Greta, mormor/farmor, Astrid och Tyra

Mormor/farmor tillsammans med mina mina barnbarn. Det var inte helt enkelt att få till en bra bild för det här är inte familjen som sitter still.

Som av en händelse blir detta blogginlägg nummer 100 sedan jag startade Rivieramoments i mars 2014. Detta för mig så händelserika år i många avseenden. Jag har under ett helt år inte haft en anställning och helt och hållet bytt livsstil. Från att ha varit i den så kallade karriären med fullspäckad agenda och noggrann planering till att styra min tid och ha utrymme för spontana initiativ. Jag får ofta frågan om vad jag gör på dagarna. Frågan kommer inte otippat från de som fortfarande lever med en tight planering och är styrda av sina jobb. På något sätt är det normen. Att vara inrutad och låta sig styras. Inget fel med det, men det finns alternativ. För mig var det viktigt att helt bryta med mitt gamla mönster när jag förändrade mitt sätta att leva. Jag är en person som kan ta beslut och kan kasta loss. Uttrycket ”all in” som används lite då och då passar bra in på mig. När jag jobbade gav jag allt. Nu har jag ett annat fokus och prioriterar att faktiskt irra omkring lite och inte låta mig stressas av saker jag borde göra. Jag går ” all in” för att skapa en ny tillvaro och det går riktigt bra. Ni som följt bloggen und er året känner mig vid det här laget och vet att jag unnat mig en hel del av livets goda.

Nu har jag precis firat jul tillsammans med min familj i Sverige. Då gällde också ”all in”. Under några dagar har vi umgåtts och ätit gott. Jag är liksom familjens stormamma som älskar att samla nära och kära och jag gillar att laga mat. Umgänget kring matbordet är alltid viktigt och under jul blir det speciellt. Jag gillar svensk julmat och svenska jultraditioner. Inlagd sill, gravad lax och julskinka är bäst. I år hade vi ett riktigt fint julbord och en vacker julgran. För första gången på länge var det nu dags för tomten att komma. Jag har ju numera tre barnbarn, Tyra drygt två år, Greta ett år och Astrid tre månader. Tyra var i år tillräckligt gammal för att att förvänta sig besök av tomten. Och han kom såklart, men fick dock ingen kram av barnen. Tyra var nyfiken men vågade inte riktigt ända fram. Greta var lite reserverad och vad som rörde sig i Astrids huvud vet ingen. Av mig fick den fina och trevliga tomten i alla fall en kram.

Bara för att jag gillar svensk jul betyder inte det att jag kan tänka mig att göra något annat. Svenska seder och bruk gäller i Sverige. För några år sedan var det bara Sven-Bertil och jag som firade julen i Antibes, helt utan svenska traditioner . Det var också trevligt. Nästa år funderar vi på att göra en långresa och där ta seden dit vi kommer.

Årets största händelse har i alla fall varit att återigen bli mormor. Den här gången till lilla Astrid. Och att vara mormor/farmor är något som kommer att berika mitt liv varje år. Att följa och delta i deras utveckling är något som ju aldrig tar slut. I år har Tyra börjat prata och Greta kan gå. Båda utvecklar ständigt sina personligheter och sina färdigheter. Jag älskar att följa deras framsteg.

Bloggen har under året varit ett sätt för mig att ge uttryck för det jag har velat förmedla. Ni som läst vet att jag blandar ämnen hej vilt. Ibland skriver jag om makt och karriär och ibland lämnar jag tips på t ex restauranger. Någon gång har jag även agerat konsumentrebell. Just nu har jag inga planer på att ändra inriktning. Jag kommer fortsätta att skriva om det jag vill förmedla inom olika området. Det är en lyx som jag unnar mig. Jag tänker fortsätta att vara viljestyrd och inte händelsestyrd. Det gäller inom alla områden, Inte bara när det gäller bloggen.

Hur är det då med nyårslöften? Jo, jag har några – närmare bestämt tre. Nu är jag järv som delar dem med er. För det första ska jag träna mer strukturerat, med målet att förbättra min löpning. Jag vill klara milen under 55 minuter. För det andra ska jag gå in hårdare för att förbättra min franska, med målet att klara vardagskonversationen. Här måste jag ta mig i kragen och inse att jag behöver jobba hårdare. För det tredje ska jag ta tag i hur mina pensioner placeras, med målet att få högre pension. Detta löfte kan tyckas märkligt för en person som i hela sitt liv arbetat med pensionsfrågor, men dessa frågor är komplexa och tar tid att sätta sig in i. Det var enklare förr, med förmånsbestämda lösningar och traditionell förvaltning.

Jag vill avsluta med att önska alla mina läsare ett riktigt Gott Nytt År och tacka dig för att du läser det jag skriver. Hoppas att du vill fortsätta att följa mig in i 2015. Det kommer garanterat att hända massor av spännande saker.

Gott ledarskap – nu viktigare än någonsin

Jag har medvetet avstått från att göra politiska inlägg på bloggen och det kommer jag inte att göra nu heller – men jag tänker skriva om gott ledarskap och då kan jag inte låta bli att särskilt lyfta fram det politiska ledarskapet.

För mig är gott ledarskap generiskt och fungerar i alla typer av verksamheter, såväl inom näringsliv, politik, institutioner eller organisationer. En bra ledare har mod, empati och integritet förutom nödvändiga kunskaper inom det område som hon eller han verkar. Hur ledarskapet sedan utövas påverkas av många faktorer, såväl inre som yttre. När det gäller det som jag väljer att kalla inre faktorer avser jag förutsättningarna hos ledaren som individ. Det vill säga ålder, erfarenhet, personlighet etc. Jag skrev t ex i ett tidigare inlägg om Annie Lööf som jag och många med mig valt att omvärdera. Vi måste ha respekt för att det tar tid att komma in i en tung ledarroll. Yttre faktorer kan vara själva verksamhetens förutsättningar, dvs vilka utmaningar och vilket skede verksamheten befinner sig i. En bra ledare har förmåga att anpassa sitt ledarskap till rådande omständigheter. De som rekryterar måste också beakta vilken ledarstil som behövs i varje givet läge. Dock är ett gott ledarskap alltid detsamma  – mod, empati och integritet behövs alltid.

Som ledare påverkar du många människor och det är ett stort ansvar. Rollen är inte alltid tacksam och det krävs många gånger stora ansträngningar för att klara uppdraget. Å andra sidan är det en kick att få bestämma, att synas och att få bekräftelse. På gott och ont alltså. Det som tillkommit i mycket rask takt som en ingrediens är utvecklingen inom (sociala) media och med den snabbhet som allt synas och läggs ut i realtid. En annan tillkommande faktor är det ökade inslag av regelverk inom många verksamheter. Även det har jag skrivit om i tidigare inlägg.

Vilka vill och vilka blir utvalda som ledare i den tid vi nu lever i. Om jag får sticka ut hakan – och det får jag ju – det är ju min blogg, så upplever jag brist på modiga ledare. Och vad beror det på? Jag tror att de faktorer jag precis pekat på bidrar.  När du vet att allt du gör synas och granskas och negativa uppfattningar kan delas med hur många som helst på t ex Twitter och Facebook är det enklare att inte sticka ut hakan. Och när du arbetar hårt styrd av regelverk är det mer bekvämt och karriärbefrämjande att inte utmana utan välja den säkra och enkla vägen.

Det faktum att allt idag synas och granskas är ju mest på gott, men jag tycker att vi som väljer att använda det fria ordet också har ett ansvar för att debatten får fler infallsvinklar. Ansvaret för det vilar också på journalister som givetvis fortfarande har ett mycket stort ansvar för hur bilden av våra ledare beskrivs. Inte minst gäller det våra politiska företrädare. Jag tror att det är riktigt tufft att vara politisk ledare idag och jag kan ibland uppleva att granskningen och domarna är väl hårda. Vi får de politiker vi förtjänar. I den tid vi nu lever i med ökad internationell oro och främlingsfientlighet behövs ett starkt politiskt ledarskap. Enligt min mening måste vi se till att alla typer av ytterligheter får minskad makt. Jag skulle liksom många andra se ökat samarbete mellan politiska partier med sunda värderingar och som är bredda att ta ett långsiktigt ansvar. Politik är inte att ändra kurs från dag till dag. Det handlar om att ta ansvar över tid och ge förutsättningar för alla som bor och verkar inom ett land att skapa sina liv.

I Sverige just nu är den politiska situationen allt annat än bra. Vi behöver starka och modiga ledare som kan kliva fram och ta ansvar. Som väljare och medborgare måste vi stötta det goda ledarskapet. Det är bra och viktigt med konstruktiv kritik, men det är lika viktigt att ge stöd och support.

 

Vinälskare – här kommer ett riktigt bra tips

Vinälskare – här kommer ett riktigt bra tips

Ilvinio 3

Henrik Tauson

I Sverige pratar vi ofta om fördelarna med Systembolaget från utgångspunkten att de har duktiga inköpare och ser till att det finns en bra mångfald när det gäller urvalet av viner. Det stämmer säkert och har sin relevans, men monopolet har också nackdelar. Nackdelar som nu har fått sin utmaning genom att det på laglig väg går att köpa viner direkt från andra länder via olika distributörer. Det finns alltså sätt att importera vin till Sverige utan att ta vägen via Systembolaget. Jag har kommit i kontakt med några vinhandlare som arbetar utifrån lite olika koncept. Den största fördelen med att handla den här vägen är möjligheten att kunna ta del av utbud från små producenter. Ofta är det viner som sällan kommer utanför det producerande landets gränser. Och många gånger säljs en stor del av produktionen direkt på vingården. Idag tänker jag slå ett slag för IVINIO http://www.ivinio.com/sv/ . På hemsidan beskriver de sig som en marknadsplats för vinentusiaster som söker viner från Frankrike och Italien.

IVINIO är ett franskt företag som skapades av Henrik Tauson 2013. Henrik, som är svensk, lever i Nice tillsammans med hustrun Hélène och deras barn. Hélène är också engagerad i verksamheten. Den marknadsplats som de erbjuder är till att börja med deras informativa och lätthanterliga hemsida. Jag är riktigt imponerad över hur pedagogisk, säljande och användarvänlig den är. Gå gärna in och kolla. Som komplement har de också en fysisk vinbutik i Nice. Den ligger en bit norr om själva centrum och kan

Hélène Tauson

Hélène Tauson

lätt nås med bil eller spårvagn. I lokalen, som inte är särskilt stor, finns ett spännande urval av franska och italienska viner. Det går alltså bra att köpa vinerna på plats.

Det unika med IVINIOS koncept är att de arbetar med vinodlarna själva och alla viner kommer direkt från vingårdarna. På det viset är vinerna både kvalitetssäkrade och prisvärda eftersom det inte förekommer några mellanhänder. Henrik är noga med att framhålla den urvalsprocess som de arbetar utifrån. De säljer bara kvalitetsviner som är utvalda efter provsmakning av en smakpanel. Att de säljer kvalitetsviner innebär inte att vinerna är dyra. Kvalitetsviner finns i olika prisklasser och här handlar det om value for money. Du ska kunna känna dig trygg i att det du köper är noga utvalt. Smaken är ju som alltid olika, men när du pratar med Henrik kan du få goda råd om vilka viner som t ex passar till vilken mat.

Vi var i deras butik för en tid sedan för att provsmaka några viner och det var en trevlig upplevelse. Dels är Henrik mycket kunnig och trevlig att lyssna på när han berättar och dels är det lätt att gilla själva affärsidén. Jag tände i alla fall till direkt och kände att det var något jag vill förmedla. De viner vi provade var ett urval av olika franska viner, som vi testade tillsammans med mumsigt tilltugg.

Sven-Bertil gillar också IVINIO

Sven-Bertil gillar också IVINIO

För dig som bor i Sverige är det här ett ypperligt tillfälle att prova viner från små producenter som du aldrig kommer att hitta på Systembolagets hyllor. Du kan känna dig trygg med att vinet är noggrant utvalt av kunniga personer. Detta är ett litet familjeföretag som aldrig skulle chansa genom att inte göra sitt yttersta för kunderna. Om du bor i Frankrike eller kommer hit ibland så föreslår jag ett besök i butiken.

 

Skaldjur – levande eller döda

Skaldjur – levande eller döda

Ni som känner mig personligen vet att jag älskar skaldjur och för er som följer min blogg börjar det säkert också bli uppenbart. Jag tror faktiskt att jag tycker om de flesta skaldjur, såväl de som äts levande och råa, som de som är kokta. Mina absoluta favoriter är ostron och krabba. Det som är lite intressant är att skaldjuren smakar och tillagas olika i Frankrike och i Sverige. För min del är jag särskilt förtjust i krabba som kokats i Sverige. I Frankrike tycker jag att det är svårt att få ta i riktigt god krabba. Jag har också gjort egna försök att koka men utan riktigt bra resultat. Det finns dock ett par restauranger i området som sticker ut och serverar riktigt god krabba och det är Brun i Cannes http://www.astouxbrun.com/ och Bijou Plage i Juan-les-Pins http://www.bijouplage.com/ . Båda dessa restauranger är bra i övrigt också och har alltid riktigt färska skaldjur.

Så här såg den ut efter koket

Så här såg den ut efter koket

Även om jag skriver om en hel del restaurangbesök här på bloggen så kan jag berätta att vi äter de allra flesta måltiderna hemma och då och då blir det skaldjur till middag. Vi har förmånen att bo nära en skaldjursrestaurang, Albert 1er i Antibes http://www.restaurant-albert-1er.com/ där det går bra att köpa skaldjur och ta med hem, typ to take away – men här heter det à emporter. Det vi brukar göra för att dels få en riktigt bra platå och dels vara lite ekonomiska är att köpa vissa skaldjur här och då företrädesvis ostronen. De är alltid supergoda, öppnade utan att en massa skalbitar ingår och serverade på en bädd av is. För fatet som de ligger på betalar vi en pant, som sedan återfås. Övriga skaldjur går med fördel att köpa i en fiskbutik och då blir det billigare. Ostron är också billigare att köpa i butik, men jag värdesätter att få dem öppnade och upplagda. Så prioriterar jag, efter att en gång ha skurit mig rejält. De är hårda de rackarna.

En riktigt bra kombination med ostron är hummer och här brukar jag köpa den levande och koka själv. Det är enkelt och blir garanterat gott. I förrgår åkte vi till Carrefour för att köpa en färsk hummer ur deras akvarium.

Ostron à emporter från Albert 1er

Ostron à emporter från Albert 1er

Just nu kommer humrarna från Bretagne. Lite dyrare än de amerikanska, men väl värda sina pengar. Att koka den själv gör priset blir högst rimligt. Det som är lite speciellt är själva processen. Allt ifrån att bära hem en levande hummer till dess att den sprattlande stoppas i den kokande grytan. Humrarna är alltid försedda med gummiband på klorna och det är en smaksak om man ska klippa bord banden innan koket. Jag har provat båda. Gårdagens hummer var mycket livlig så jag bestämde mig för att låta banden sitta kvar. Någon har sagt att gummit kan ge negativ smak, men det har jag inte känt av. Men det är givetvis lite modigare att klippa banden. Nu kanske ni tror att jag är helt okänslig inför denna procedur, men det är jag inte. Jag ser alltid till att vattnet har kokat en stund och stoppar sedan snabbt ner hummern med huvudet först. På det sättet går det snabbt och jag hoppas på minimalt lidande.

Andra goda skaldjur att ha på sin platå är bulots och bigourneax. Det är olika typer av havssnäckor, mumsiga tillsammans med majonnäs. Ibland är det både festligt och bekvämt att beställa en ”Plateau de fruit de mer” med blandat innehåll. Då får du prova på det mesta.

Slutligen vill jag berätta att det just nu är en mycket bra period för ostron. Jag är verkligen ingen expert och väljer oftast ”Fine de Claire” (från Atlantkusten) i mellanstorlek. De vi åt igår var sagolikt goda och jag vill rekommendera er som eventuellt har en tveksam inställning till denna delikatess att prova nu. Här nere laddas det upp inför jul. Lite Frankrikes motsvarighet till Sveriges till sill och skinka. En förmån som jag har är att få vara en del av båda världarna.

 

Första dagen på nya gymmet – nu jäklar

Det finns lite att välja på

Det finns lite att välja på

När jag inte längre skulle var styrd av arbetstider, ständiga möten och en i största allmänhet inrutad tillvaro trodde jag att jag skulle träna mer än tidigare. Så har det nu inte blivit, vilket stört mig och jag har bestämt mig för att ta tag i saken. Det finns som vanligt ingen annan än mig själv att skylla på och det handlar om att bestämma sig och sedan genomföra. Och nu har jag bestämt mig. Jag har visserligen joggat en del det senaste året och jag använder 7MWC-appen, men något gym har det inte blivit sedan vi flyttade ner. Innan gick jag regelbundet på SATS och på M3 under en period.

En av anledningarna till att den strukturerade träningen uteblivit har varit att jag inte riktigt hittat ett gym i min smak. I början av fö

rra året öppnade dock en sprillans nytt sådant i Juan-les-Pins. Jag gick dit och kollade, men de krävde då att jag som medlem skulle ha ett månadsabonnemang ( likt det t ex SATS har i Sverige). Nu passade inte det mig, eftersom jag tillbringar en del tid i Sverige och är på resa. Jag vill också, när jag är i Antibes, utöva annan typ av motion utomhus. Gymmet är för mig ett komplement. I början av hösten fick jag via en god vän (tack EB) veta att Fitlane i Juan-les-Pins  ,som gymmet heter, har ändrat sina medlemsregler. Numera går det att köpa typ klippkort. Hurra tänkte jag, äntligen. Kundanpassat!

För några dagar gick vi dit för att kolla förutsättningarna och för att köpa varsitt kort. Ja, till min stora glädje

In action

In action

fick jag med viss förvåning även med Sven-Bertil. Jag har nu förstått att det var tillgången till bastu som var en starkt bidragande orsak till detta nyvaknade intresse för motion. Och det är inget fel med det. Vi har alla våra drivkrafter. I vilket fall visade det sig att vi kunde köpa ett gemensamt kort och ladda det med 10, 20 eller 25 gånger. Vi slog till på 25 för då blev det lite rabatt. Det kortet kostade 399 Euro, vilket blir ca 150 SEK per gång. Ett helt ok pris för allt som ingår. Nu håller vi tummarna för att firman inte går i konkurs.

Igår var vi där och tränade för första gången. Extra roligt att gå tillsammans faktiskt. Det har aldrig hänt i Sverige. Väl inne på anläggningen, som är stor, modern och mycket fräsch, finns det mycket att välja på. De har hur många maskiner som helst och de erbjuder också olika pass under från morgon till kväll. En stor fördel med att kunna styra sin egen tid är möjligheten att välja motionstillfälle och inte alltid behöva trängas med alla som precis slutat sina jobb för dagen.

Interiörbild från duschrummet

Interiörbild från duschrummet

Denna första träningsdag kastade jag min i alla fall över ett löpband, som var det mest avancerade jag upplevt. Det fanns till och med en inbyggd fläkt som spurtade luft medan jag sprang. En riktig höjdare. Medan jag pinnade på där på bandet formulerade jag också några mål för mig själv. Jag vet att jag tappat lite tempo i löpningen och bandet ger fantastiska möjligheter till intervallträning, något som jag aldrig lyckas genomföra på mina vanliga löprundor. En bonuseffekt av att springa på band är att det går att kombinera med att titta på fransk TV. Jag som behöver alla tillfällen att banka in det franska språket såg genast en ny möjlighet. Nästa utmaning, som jag ser fram emot är att delta i något pass.

Fitlane är en kedja/koncept som finns på åtta ställen på Rivieran. Gymmet i Juan-les-Pins ligger ovanpå det

Välordnat för den som behöver fylla på

Välordnat för den som behöver fylla på

nybyggda kongresscentret. Väl placerat och lättillgängligt. Från oss är det max femton minuters gångväg. På torsdag har vi anmält oss till en introduktion och det ska bli intressant.

Uppbyggnaden av anläggningen är gansk lik den som är i stora svenska gym och jag har hittills funnit två skillnader. Den ena är att man går in med ytterskor hela vägen till sitt skåp. I Frankrike finns överlag en annan syn på att ta av sig skorna.  Den andra olikheten är att man duschar individuellt i en låst kabin. Jag vet inte vad det beror på, men det kanske jag kommer på. Olika länder har olika seder och bruk och jag börjar lära mig att det inte är Sverige som är norm i alla lägen. En bra och nyttig insikt.