Hyr en lägenhet i Antibes i sommar

Hyr en lägenhet i Antibes i sommar

Ett exempel på lägenhet, trevlig utsikt eller hur

Ett exempel på lägenhet, trevlig utsikt eller hur

Huset på bilden ovan, ja hus och hus förresten, är lite knepigt att hyra. Enskilda rum går bra, men det kostar en bomb. I bakgrunden ser du lyxiga Hotel du Cap (som jag skrivit om i tidigare inlägg) där du med fördel kan göra ett besök i baren eller i restaurangen vid vattnet. I förgrunden ser du Christina Quick och Linda Sandborg, som sedan ett drygt år driver företaget Petite Reserve Rental. Dit kan du vända dig om du vill hyra semesterboende i Antibes med omnejd. De har ett bra erbjudande och

perfekt bakgrund.

Jag börjar med att beskriva erbjudandet. Deras affärsidé är att förmedla uthyrning av bostäder, ta hand om skötsel och underhåll,

Bild från  den lilla hamnen - det finns också en som är betydligt större

Bild från den lilla hamnen – det finns också en som är betydligt större

hjälpa till med diverse kringtjänster som t ex städning, ombesörja hämtning och lämning på flygplatsen och genom sitt kontaktnät tillhandahålla service av diverse slag till sina kunder. Kunderna kan vara de som vill hyra, de som vill hyra ut eller de som äger en bostad och behöver service (property management).

Nu till bakgrunden. I tolv år drev Linda och Christina Petite Reserve. Ett charmigt litet rosa hotell intill en av stränderna i Antibes. Hotellet som  är känt för att Evert Taube bodde där i många  år och under långa tider. Under åren som hotellägare skapade Linda och Christina ett stort kontaktnät, inte minst bland svenskar. Men byggde givetvis också upp ett lokalt nätverk. Hösten 2013 valde ägaren av fastigheten att göra något annat av byggnaden. I skrivande stund högst oklart vad. Trist att det står och förfaller tycker jag. I vilket fall upphörde hotellet att existera.

Med sin gedigna erfarenhet av hotellverksamhet bestämde sig Linda och Christina för att ge sig på något nytt och nu är de igång. Tack vare alla upparbetade kontakter har det inte varit svårt att få tag i objekt, eller kunder som vill hyra. Marknadsföringen sker främst genom kontakter och via sociala medier. Jag vill gärna bidra med att sprida informationen till er som läser min blogg.

Linda och Christina, fixiga och trevliga

Linda och Christina, fixiga och trevliga

Det bästa med Linda och Christina är att de är riktiga fixare, som inte bangar för något. Deras inställning är att vara möjlighetsorienterade i alla lägen. För dem är det också viktigt med mötet med människor och trivs med många sociala kontakter. Att sitta på ett kontor och bara administrera är inte deras grej. Ett epitet som de fått här nere är ”femmes à tout faire” – kvinnor som fixar allt (fritt översatt av mig). Du blir glad när du träffar dessa fixiga kvinnor, som jobbar hårt med samtidigt njuter av det härliga livet i Antibes.

Jag måste också passa på att än en gång berätta hur bra det är i Antibes. Just nu är det mycket enkelt. Jag sitter på en solig balkong och tittar på en klarblå himmel. Förutom vädret så finns det saker som är mer specifika. Antibes är något så unikt som en gammal stad vid havet. En stad som präglas av genuin stadskärna med många lokala små butiker, barer och caféer. Här finns nästan inga stora butikskedjor. Restaurangutbudet är stort och de flesta har öppet året om. Staden är verkligen levande under alla årstider. Om du gillar havet så har du gångavstånd var du än befinner dig. Är du i Antibes har du också nära till det mesta, en mil till Cannes och två mil till Nice – för att nämna några exempel. Har du inte egen bil går det utmärkt att åka kommunalt. Både tåg- och bussförbindelser är bra och de är billiga.

Om du tvekar inför vad du ska göra i sommar så vill jag hälsa dig välkommen hit. Och behöver du hjälp att hitta boende så föreslår jag att du kontaktar Petit Reserve Rental.

Det ultimata hotellet – ett ”kinderägg” i Krakow

Det ultimata hotellet – ett ”kinderägg” i Krakow

Fasaden

Fasaden

Jag tänker backa filmen lite och återvända till vår resa genom de östra delarna av Europa. Även om vi tyckte att vi hade rejält med tid så hann vi inte på långa vägar med så mycket som vi önskat. Att jag aldrig lär mig – säger den sanne tidsoptimisten. I vilket fall hann vi denna gång ”nosa på” Krakow. Eftersom vi hade bestämt oss för att besöka Auschwitz (läs tidigare inlägg) under denna resa så blev vistelsen i Krakow alldeles för kort. Det enda vi hann med var ett kort besök på det stora torget i den gamla stadskärnan. Där lyckades jag köpa ett par skor och vi hann ta en fika i solen. Väl medvetna om att vi skulle missa all spännande kultur i staden återvände vi till vårt hotell. Vi kommer garanterat att återkomma och då ska vi ge området mer tid. En annan sak är också säker – vi kommer att återkomma till samma hotell. Och nu ska jag ägna en stund åt att berätta om Hotel Metropolitan . Det här är ett riktigt bra hotelltips, kolla in hemsidan som inte ljuger.

Det började med att vi på vägen genom Tyskland började planera våra hotellbesök. Sven-Bertil körde, jag satt bredvid utrustad med en iPad och hade köpt lite surfmängd för att kunna jobba med hotellbokningarna. När jag surfat runt ett tag och korsläst diverse omdömen fastande jag utan att tveka för Hotel Metropolitan. Jag gick in på

Varför inte en drink innan maten - Cosmopolitan i världsklass

Varför inte en drink innan maten – Cosmopolitan i världsklass

olika bokningssajter och på hotellets hemsida och slogs av det entydiga beskedet – hotellet var fullbokat den natt som vi behövde boende i Krakow. Jag ringer och kollar i alla fall tänkte jag och gjorde slag i saken. Och då började min positiva upplevelse av hotellet. Den trevlige man som svarade berättade att de var fullbokade, men skulle eventuellt få en avbokning. Detta skulle konstateras klockan tolv denna dag och mannen i fråga lovade i så fall att ringa tillbaka till mig. Jag lämnade numret till min svenska mobiltelefon, men hade inga som helst förhoppningar om att bli uppringd. Men, döm av min förvåning, han ringde tillbaka en minut i tolv och berättade att rummet blivit ledigt. Jag slog givetvis till som en kobra, mejlade mina kontaktuppgifter och kreditkortsnummer. Klappat och klart!

När vi någon dag senare kommer till Krakow fortsätter den positiva känslan. Hotellet, som är ett så kallat Boutique Hotel är beläget i en gammal byggnad men är helt nyrenoverat. Foajen och sällskapsytorna är eleganta, trendiga och stilsäkert inredda. Och personalen som möter oss är trevliga, artiga och serviceinriktade. Det rum som vi lyckats boka är snyggt och fräscht. Sängarna är sköna och badrummet rent och ändamålsenligt. De finns till och med snabb WiFi utan krånglig inloggning.

Läcker inredning, duktig musiker och bra låtar

Läcker inredning, duktig musiker och bra låtar

I samband med incheckningen berättade receptionisten om hotellets restaurang, som heter Fab Fusion . Vi tittade in, men begav oss ut på stan med avsikt att äta på någon restaurang kring torget. När vi satt där och fikade började vi ompröva våra planer – ska vi satsa på hotellrestaurangen trots allt. Den såg ju trevlig ut. Så fick det bli och vi gick tillbaka och bokade bord. Ett av de sista lediga, eftersom även restaurangen är populär. Det visade sig att vi gjort ett

utomordentligt bra val. De serverade den bästa Cosmopolitan jag någonsin druckit, maten var mycket bra och vinet supergott. Under middagen ingick även underhållning av en kille på keyboard, som till och med hade den goda smaken att spela en av mina absoluta favoriter – Sylvia med Focus. Det blev helt enkelt en toppenkväll.

När det sedan, efter en god natts sömn, var dags för frukost blev vi inte heller besvikna. Ett bra mått på en bra frukost är äggröran. Denna var perfekt – gjord på ägg utan en massa tillsatser. Sist men inte minst kommer vi till

En slags selfie i ett försök att visa upp den goda äggröran

En slags selfie i ett försök att visa upp den goda äggröran

priset. Och jag kan gå i god för att vi fick valuta för pengarna. Efter detta besök kan jag konstatera att alla processer fungerat utmärkt och att personalen gjorde allt för att ge bra service. Det som krävs för en bra helhetsupplevelse. Ja, vilket hotell – jag kommer garanterat att återvända.

Mitt Nice – en bok du inte får missa

Mitt Nice – en bok du inte får missa

Jag bloggar för att jag gillar att skriva och för att testa lite olika idéer. En positiv konsekvens har blivit att jag utökat mitt kontaktnät med intressanta och trevliga personer som jag annars inte hade lärt känna. Förra sommaren träffade jag Kristina Svensson, hon bloggar också om rivieran   http://www.tomatsallad.nu/  Vid vårt möte berättade hon att hon höll på att skriva en guidebok om Nice och nu är den färdig. Hade jag inte haft förmånen att få ett personligt exemplar hade jag genast köpt ”Mitt Nice”, som boken heter. Den är ett måste för alla som gillar eller är nyfikna på den Franska Rivierans huvudstad.

Jag är verkligen imponerad över hur väl Kristina har fångat och återgett det allra bästa av Nice. Och hon har gjort det mycket personligt. Hela boken är skriven i jagform vilket tilltalar mig. Det har skrivits mycket om denna stad tidigare men den här boken ger en riktigt bra, samlad och pedagogisk vägledning till det som Kristina anser vara det bästa eller mest intressanta. Att få en nyskriven bok i sina händer inför en resa ska inte heller underskattas. Museer och kända byggnader är oftast desamma, men restauranger, caféer och butiker förändras ständigt. Det är därför extra bra med en bok som inte ingår i en stor internationell serie. Då tenderar t ex alla rekommenderade restauranger att bli överfulla och var de inte turistfällor tidigare så är det risk att de blir det.

Det jag är allra mest förtjust i är trots allt all kuriosa, detaljer i form av episoder med tillhörande personliga kommentarer.  I boken kan du läsa om allt ifrån spännande fakta om Marc Chagall till vilken glass som enligt Kristina är den godaste. Språket är rakt och hon uttrycker sig fyndigt.

Boken är verkligen informativ och innehåller såväl fakta, som beskrivningar av egna och andras upplevelser. Den innehåller också många handfasta tips. Med den här boken i handen kan du tillbringa många dagar i Nice och bara följa i Kristinas fotspår.

Jag vill också passa på att lyfta fram alla fina bilder. Kristina är en skicklig fotograf och jag tycker att bilderna, som illustrerar platser, föremål eller speglar stämningar, verkligen gör boken komplett. Med bilderna hjälp förstärks upplevelsen och kittlar fantasin.

Strukturen i boken är också tilltalande. Varje område i Nice beskrivs var för sig och är uppdelat i sevärdheter, shopping, mat och dryck, samt ytterligare någonting som Kristina valt att lyfta fram. Pedagogiskt och lättläst.

Jag har varit ganska mycket i Nice, men har ändå genom boken fått ett antal aha-upplevelser. Framförallt har jag blivit nyfiken på Libération och Saint-Étienne. De områden som jag kan allra minst om. Jag uppskattar också alla tips på smågator med udda restauranger och butiker bortom turistfällestråken. För den som inte är så bekant med staden finns massor med bra förslag på ställen som bara måste upplevas. Själv gillar jag särskilt butikerna i gamla stan, Negresco och MAMAC. Ställen dit jag alltid återkommer.

När det gäller restauranger ger boken också många riktigt bra tips. Att hitta bra krogar i Nice är inte det enklaste trots att utbudet är stort. Här är en bra guide guld värd. Det är lätt att gå fel och det är trist att lägga tid och pengar på en medioker lunch eller middag när det finns så mycket bra. Jag gillar också hur Kristina värderar läget vs maten och priset. Ibland är det faktiskt värt att betala för ett bra läge även om maten inte är det allra bästa. Boken hjälper oss att ta medvetna beslut.

Jag vill verkligen rekommendera alla som tänker besöka Nice att skaffa ”Mitt Nice”. Den går att köpa i bokhandeln och på nätet via t ex Adlibris  Bokus och Cdon . Formatet är behändigt och ryms i de flesta handväskor och givetvis också i ryggsäckar.

Barnbarn på Rivieran

Barnbarn på Rivieran

Spännande med alla fiskar

Spännande med alla fiskar

Med ett antal barnbarn och föräldralediga barn följer en hel del besök, vilket är fantastiskt roligt. Den senaste veckan har vi varit fyra generationer, vilket är extra trevligt. Det är sonen Magnus, barnbarnet Greta och mamma Margareta som varit på besök. Om ett par veckor kommer nästa familj. De i min bekantskapskrets som försökt oroa mig för att jag genom att flytta skulle tappa kontakten med min nära anhöriga kan känna sig lugna. Alla vill komma hit, särskilt nu när det är vår.

Jag har haft visst utbyte med andra mor/farföräldrar om vad vi ska hitta på med de små liven när

Vackra eller hur?

Vackra eller hur?

de kommer. Min grundinställning är att det finns mycket, ganska enkla saker, att

göra i närområdet. Detta har bekräftats genom det senaste besöket. Ibland kan det dock vara trevligt att göra en utflykt, för att upptäcka något nytt och få lite inspiration. I söndags åkte vi därför till Monaco för att besöka Akvariet http://www.oceano.mc . Utan barnbarn hade vi förmodligen inte genomfört just det besöket, men nu blev det av. Jag är ingen stor fantast av fiskar (jo som mat såklart) men det här var faktiskt intressant. Själva huvudakvariet var gigantiskt stort och tillsammans med ett antal mindre varianter inrymmer de ca 6000 arter. Allt ifrån hajar till små färgglada saker som

Tittut

Tittut

simmade runt. Vi fick också se en hel del fula fiskar liksom många utomordentligt vackra. Det jag fascinerades mest av var faktiskt färgprakten. Så många vackra färgkombinationer har jag sällan skådat på en och samma gång. Vilken inspiration för den som arbetar med tex mode eller inredning.

När vi ändå var i trakten passade vi på att besöka kyrkan där Furst Rainier och Grace Kelly gifte sig för snart sextio år sedan. By the way kan jag passa på att göra lite reklam för filmen om deras liv. En film som innehåller vackra miljöer en hel del intressant historia och en storspelande Nicole Kidman. Jag har inte varit så mycket i Monaco, men det här besöket gav mersmak. Här finns mycket mer att upptäcka och många trevliga restauranger. Jag återkommer efter nästa besök, vilket sannolikt blir via en båttur från Juan-les-pins, inom en ganska snar framtid.

Nu återgår jag till Greta, barnbarnet alltså. Hon är drygt 15 månader och gillar att upptäcka

En vacker lekplats

En vacker lekplats

världen. Det gör hon helst genom att röra sig på egen hand. Att åka vagn är ett nödvändigt ont. Som tur är så har vi nära till trevliga vardagsnöjen. Vad sägs om att gå ner till bageriet och köpa en pinfärsk croissant att smaska på till frukost, inte så dumt tyckte Greta. Där vi bor har vi också nära till havet och en trevlig strandpromenad. Där tillbringade hon en hel del tid. Något bad blev det dock inte den här gången. Det stod hennes far för.

I vår närhet har vi också en trevlig lekpark i ett fantastiskt läge nära vattnet. Här var det inga problem att stanna långa stunder, och det fanns mycket kul att upptäcka. Inte minst alla andra barn från olika länder. Det pratas franska, engelska och italienska så miljön är ganska internationell. Lekparkerna här är mycket välordnade. De är alltid inhängande och hålls rena och fräscha.

En dag tog vi ut svängarna lite och åkte det lilla tåget till Juan-les-Pins. Det är en liten mysig resa som aldrig skulle bli av utan sällskap av barn. Under färden spelas Louis Armstrong och en inspelad guideröst berättar om Antibes historia. I Juan åt vi lunch innan tåget tog oss tillbaka till Antibes.

Något som definitivt aldrig skulle bli av utan barn är att åka karusell. I Antibes har vi en riktigt fin gammal variant. Här går det att

Att åka karusell - best of

Att åka karusell – best of

rida på hästar  åka bil eller varför inte flygplan. Vilken tur att jag har barnbarn. Det hade sett fånigt ut att åka ensam. Om ett par veckor kommer det alltså fler barn och då blir det åka av igen. Det gäller att ha barnasinnet kvar.

 

 

 

 

Ta hjälp med att hitta din bostad på Rivieran – enklare och inte dyrare

SB reklamNu ska jag skriva om vad min man, Sven-Bertil, sysslar med nu för tiden. Ni som följer min blogg vet att vi båda slutade våra anställningar för att börja nya liv med större frihet. Vi valde också att bosätta oss i Antibes i södra Frankrike. Ganska ofta får vi frågan – vad gör ni egentligen om dagarna? Som om livet som anställd i Sverige är normen och det som ger vardagen mening. Nu finns det ju andra värden i livet och med ökad frihet kommer också nya möjligheter. Sven-Bertil greppade en möjlighet som ger honom sysselsättning och stimulans, samtidigt som det tillför nytta för andra människor – personer som söker bostad på Franska Rivieran. Inlägget innehåller inslag av reklam, men det får ni leva med den här gången.

Sven-Bertil har under en stor del av sitt yrkesverksamma liv arbetat med liv- och pensionsförsäkringar, varav de senaste tjugo åren som mäklare/försäkringsrådgivare. Erfarenheten av att ha arbetat med den typen av kundrådgivning, i kombination med att ha gjort egna fastighetsaffärer och ha god kunskap om fastighetsmarknaden längs Côte d’Azur, blev en bra utgångspunkt för att etablera sig som rådgivare till svenska kunder. Och här är vi nu – full fart igen.

Hur är då läget när det gäller att köpa fastighet nu. Ja, som alltid är det en omöjlighet att sia om det. Priserna har under ett antal år varit relativt stabila i gynnsamma lägen. Pristrenden har varit svagt nedåtgående och säljprocesserna har varit och är ofta långa. Utbudet är relativt stort, men det är inte alltid helt enkelt att hitta i bostadsdjungeln. Intresset för att placera i fast egendom har dock ökat i takt med det extremt låga ränteläget. Jag kan inte säga att det slagit igenom här, men min personliga uppfattning är att intressanta objekt i bra lägen kommer att öka i värde. Huvudskälet till att köpa en fritidsbostad eller bosätta sig permanent på Rivieran är dock sällan investeringen i sig. Men kombinationen av att bo, trivas och att känna att pengarna inte minskar i värde ska inte underskattas.

Sven-Bertil arbetar i första hand med att hjälpa svenskar och andra skandinaver med att hitta sin bostad. Där vi bor och verkar finns inte t ex ingen motsvarighet till Hemnet i Sverige. Beskrivningarna av olika objekt är oftast ofullständiga, adress och planritning förekommer aldrig och bilderna ger sällan en tillräckligt bra bild av bostaden. Stajling i den form som vi är vana vid förekommer inte – på gott och ont. Visningar sker individuellt och det är ofta flera mäklare som har säljuppdrag på samma objekt. Vad gäller priset är det oftast förhandlingsbart neråt. Förutsättningar och spelregler är alltså lite annorlunda jämfört med Sverige och då kan det vara en fördel att ta hjälp med letandet. Det är därför ganska vanligt att kunder som vill köpa anlitar någon som kan spåra upp lämpliga objekt, ordna visningar och hjälpa till vid budgivning. Genom att ta reda på respektive kunds önskemål och preferenser kan en bra rådgivare på plats spara både tid och pengar åt en potentiell köpare.

Vilka omkostnader får du då räkna med vid en fastighetsaffär? Jo, säljaren som lägger ut ett uppdrag till en eller flera mäklare får betala ett arvode när affären är genomförd. Storleken är ofta en procentsats på köpeskillingen och betalas av säljaren. I Frankrike är det nästan alltid flera mäklare inblandade som sedan delar på arvodet. Det kostar därför inget extra som köpare att anlita en person som gör en del av jobbet. Sven-Bertil har nu börjat bli riktigt varm i kläderna och har en ständig ström av potentiella köpare som vill ha hans hjälp. Det är ett roligt sätt att jobba på och det innebär att han får träffa många trevliga och spännande människor, såväl nordbor som fransmän. Blir det avslut får han en viss del av det avtalade arvodet.

När det sedan är dags att slutföra affären så tillkommer den obligatoriska kostnaden för Notairen. Den jurist som får uppdraget att säkerställa att köpet blir korrekt i alla avseenden. Notariesystemet kostar en del, men jag anser att det är värt sina pengar. På detta sätt kan både säljare och köpare känna sig trygga med att allt går rätt till. Arvodet, som inkluderar avgifter till staten (att jämföra med lagfartskostnad) betalas av köparen. I Frankrike äger du  din lägenhet och och inte som det oftast är i Sverige, en del i en bostadsrättsförening.

Att äga en bostad på Franska Rivieran är en lycka tycker vi och många med oss, men det gäller att gå rätt från början. Ett felköp kan bli dyrt. Dels är varje affär förknippad med ganska höga omkostnader och dels är det svårt att räkna hem en värdestegring efter en kort tid av ägande. Det lönar sig alltså att lägga tid på att hitta rätt objekt i rätt läge.

Friuli – en okänd men spännande del av Italien

Friuli – en okänd men spännande del av Italien

Djävulens bro i den longobardiska staden Cividale

Djävulens bro i den longobardiska staden Cividale

Har du hört talas om Friuli? Det hade inte jag förrän vi fick möjligheten att anmäla oss till en vinresa i området. Och nu har vi varit där, i detta spännande hörn av norra Italien. En del av landet som gränsar till Slovenien och Österike. Under några dagar med intressanta besök på olika platser, har vi också tagit del av områdets spännande historia. Kartan som den nu är ritad är ett resultat av hur makten i området förändrats genom åren. I en by gick t ex gränsen mellan Italien och Slovenien mitt emellan två gårdar som ägdes av samma familj. Många av de personer vi träffat har sina rötter i det som nu är andra länder och barnen är många gånger flerspråkiga.

Vi bodde på en härlig vingård som heter Venica och Venica. Gården, som är ett familjeföretag, ägs av syskonen Venica. Här bodde vi bra i det vackra landskapet och vi fick smaka på de goda vinerna. Det var i första hand de vita som föll oss i smaken. Området är mest känt för de vita vinet och här finns många spännande druvor som jag aldrig har hört talas om innan. Vad sägs om Fruilano,

Vi fick smaka på många viner hos Fiegl

Vi fick smaka på många viner hos Fiegl

Malvasia och Ribolla? Men här finns även mer traditionella druvor som t ex Sauvignon blanc, Pinot grigio och Chardonnay. Det produceras även röda viner i Friuli och där är det druvorna Refosco, Pignolo och Schioppettino som är typiska för distriktet. Men, det finns också gott om t ex Merlot, Cabernet sauvignon och Cabernet franc, var för sig eller i diverse blandningar.

God tapas

God tapas

Om vi inte hade haft förmånen att via vår sektion av Munskänkarna och ett par kunniga och entusiastiska medlemmar hade vi förmodligen aldrig hittat hit. Det är inget typiskt turiststråk, inte ännu i alla fall. Vår resa gick ju ut på att vi skulle botanisera bland vingårdarna och det gjorde vi. Förutom det fick vi mycket annat på köpet. Naturen här är obetalbart vacker och det finns många intressanta historiska platser. För att inte tala om all mat vi fått uppleva. Jag har sällan varit så mätt som under denna resa. Gästfriheten var stor och kokkonsten fantastisk. Vid varje måltid bjöds vi på ett antal rätter, sällan färre än sex. Allt var gott, men mäktigt.

Första dagen besökte vi vingården Il Roncal. Där

Det vackra mosaikgolvet

Det vackra mosaikgolvet

uppskattade jag de röda vinerna mest. På eftermiddagen besökte vi Aquileia och dess basilika från romartiden. Här finns ett fantastiskt mosaikgolv som är det största intakta i västvärlden. Ett ställe som verkligen är värt ett besök. Dag två inleddes med att vi besökte vinproducenten Edi Keber . En person som

Betongtankar hos Edi Keber

Betongtankar hos Edi Keber

personifierar uttrycket månskensodlare. Här är allt vin naturligt producerat och när vi kom hade hela familjen arbetat under natten därför att månen befunnit sig i rätt position. Det här är en liten producent och allt vin var slutsålt. Jag lyckades senare under dagen komma över ett par flaskor på ett Enoteque i närheten. Lunchen samma dag intog hos vinmakaren Fiegel. Ett fantastiskt ställe med många goda vita viner.

Avancerad dekantering

Avancerad dekantering hos Movia

Ni har säkert hört talas om skinkan från San Daniele. Vi fick nöjet att besöka en av de största produktionsanläggningarna i trakten. Vad sägs om en lokal där det hänger 20.000 prosciutto crudo. Under middagen räknade vi ut att värdet av de samlade skinkorna måste uppgå till minst 80 miljoner kronor. Vi fick också lära oss en del om den funktionella och prestigefyllda skärmaskinen av märket Berkel. Skinkan ska ju skäras i tunna skivor och det kräver sin utrustning. Om jag hade haft tillräckligt med plats (och pengar) hade jag gärna utrustat mitt hem med en röd sådan. Snygga och funktionella nyttoprylar för köket har jag lätt att tända till på. Nu blev det dock ingen maskin den här gången.

Resans sista dag inleddes med ett besök i Slovenien på vingården Movia.

Skinkor, skinkor och åter skinkor

Skinkor, skinkor och åter skinkor

En exklusiv och vacker anläggning som haft många prominenta gäster före oss. Vi noterade bla att det svenska kungaparet också varit där. Här åt vi en makalöst god lunch och var inte färdiga förrän en bra bit in på eftermiddagen. Och då var det dags för nästa provning. Den här gången hos en producent av enbart röda viner, nämligen Moschioni. Och även om smaklökar och mage började bli lite utmattande så tyckte jag att vinerna var enastående bra.

Hos Moschioni

Hos Moschioni

Så var det då dags att bege sig hemåt och samla ihop intrycken. Det var verkligen intressant att besöka ett område så är så okänt för de flesta. Med det följer ju att vi inte hade några föreställningar innan resan. Jag tycker till att börja med att landskapet var fantastiskt. Det som också var påtagligt var den stora generositeten som mötte oss. Vinerna var goda och lite ovanliga. Det ska bli spännande att prova det vi fraktat hem och kombinera med rätt typ av mat. Ett stort plus var också att alla vi besökte arbetade ekologiskt och vissa fall biodynamisk. Maten var typisk för området och ganska mastig. Det allra bästa var skinkorna, osten och frittatan. Jag har även viss förkärlek till polenta. En sak är säker. Åker du till Friuli blir du garanterat mätt – och otörstig.