På vandring i Stevensons fotspår

På vandring i Stevensons fotspår

Ibland har jag tur. Den här gången hade jag/vi turen att få följa med imagepå en vandringsresa som arrangerats av vänner till oss, tack AL och HS för att vi blev inbjudna. Resan gick till Cevennerna (Park national des Cévennes) som ligger i den södra delen av Centralmassivet. Från Rivieran är resvägen knappt 40 mil. Ja, att bo på Rivieran innebär möjligheter att upptäcka så mycket spännande inom rimligt avstånd. Att inte längre vara anställd innebär också möjligheten att tacka ja till olika initiativ utan att fundera på hur semesterdagara ska disponeras.

Vårt hotell

Vårt hotell

Upplägget för den här resan var perfekt. Vi reste i måndags upp till området och checkade in på ett mysigt, trevligt och genuint litet hotell. La Lozerette i den lilla byn Cocurès, intill den något större byn Florac. Vi hade bokat halvpension, vilket ledde mina tankar till barndomens fjällresor. Jag måste därför lägga ut texten om detta lilla familjeägda hotell. Vi

Rätt nummer tre

Rätt nummer tre

bodde i ett underbart litet rum med balkong och utsikt mot byns kyrka. Nere i matsalen hade vårt sällskap (åtta personer) ett reserverat bord där måltiderna intogs. Middagarna bestod av välkomponerade fyrarättersmenyer och de hade ett stort utbud av av goda viner. En hel del av dessa var lokalt producerade. Frukostarna var typiskt franska, men det gick att göra tilläggsbeställningar så att vi skulle klara dagens strapatser. Luncherna bestod av baguetter fyllda med olika charkuterier, tomat och en frukt. Ett paket att ta med helt enkelt.

En liten paus

En liten paus

Jag har inte någon direkt kunskap om Robert Louis Stevenson. Det enda jag visste innan denna resa var att han skrivit boken Skattkammarön, som jag läst som barn/ungdom. Nu har jag lärt mig lite mer om denne författare som under sin korta levnad (han blev bara 44 år) även skrev ett antal andra romaner, t ex Dr Jekyll and Mr Hyde. Han var även poet och reseskildrare. Stevenson var född i Skottland, men reste mycket i övriga Europa (och i andra delar av världen) Bland annat gjorde han vandringar i Cevennerna med en åsna i sitt sällskap. Om detta har han skrivit boken – Travels with a donkey in the Cevennes. Den boken måste nu införskaffas.

Vår eminenta organisatör hade lagt upp tre förslag på dagsuturer.

Ordet fårskock har fått ett ansikte

Ordet fårskock har fått ett ansikte

Olika turer som skulle ge oss olika typer av upplevelser. Väl genomtänkt och bra planerat. Den första dagen gick vi i området ”Le Pont-de-Montvert”. Vädret för dagen var lite gråmulet och vandringen lämpade sig väl för förutsättningarna. Vi vandrade uppåt och runt i området, som onekligen har vissa likheter med de Skotska högländerna. Under vår tur passerade vi många typer av växtlighet och vi fick också träffa en riktig fårskock. När vi efter en dags vandring kom tillbaka till byn som vi utgått ifrån, drack vi varsin flaska ”Stevenson” – ett lokalt producerat färsköl – på byns enda café.

En menhir

En menhir

Dag nummer två var vädret klarare, men det blåste ganska kraftigt. Det hindrade oss dock inte från att genomföra den fantastiskt vackra vandringen runt ”Fontmort Forest”, där vi utgick från byn Les Bondons. Under denna dag gick vi bokstavligen i Stevensons fotspår. Vi gick upp till en högplatå där vi hade enastående utsikt. I denna vandring ingick också att uppleva ”les menhirs” , mäktiga stenar som rests någon gång för länge, länge sedan. Djur ingick även denna dag. Här fanns kor, får, hästar och åsnor. Och till och med en örn som hovrade över oss på nära håll. Mäktigt och lite läskigt. Efter närmare två mils vandring var vi ganska möra och kunde njuta av en välförtjänt middag.

Den tredje dagen valde vi att gå längs ”Gorges du Tarn”. Detta visade

Kompisar

Kompisar

sig vara resans mest utmanande vandring. Stigningen eller rättare sagt stigningarna, för det gick ganska mycket upp och ner, var delvis ganska krävande. Väl uppe fick vi dock vår belöning. Utsikten var mäktig och vi fick verkligen uppleva olika typer av terräng och omgivningar. Detta blev det längsta passet och det kändes rejält i kroppen efteråt. En kall öl, för den här dagen var varm, väntade på oss i byne Ste-Enimie.

St-Enimie från "ovan"

St-Enimie från ”ovan”

Att utsätta sig för fysiska utmaningar och uppleva vacker natur är en bra kombination. Pricken över i:t är dock att få avsluta varje dag med god mat och lite gott vin. Ja, som ni förstår hade vi en toppenresa, något att rekommendera till alla som gillar livets goda i olika avseenden.

Ett rum med utsikt

Ett rum med utsikt

 

 

Varning för försäkringsbolag

Nu blir det ett negativt inlägg, men något som ändå kan intressera alla som äger bostad på Franska Rivieran. Du som följer min blogg vet att vi hade inbrott i början av sommaren. Det var en jobbig upplevelse men vi har tack och lov kommit över den negativa känslan. Nu släpper jag helt det känslomässiga och övergår till hur ärendet fortlöpt hos vårt försäkringsbolag Axa.

Direkt på morgonen efter inbrottet ringde jag till vår agent i Nice och berättade vad som hänt. Samma dag skickade jag in en anmälan tillsammans med polisrapporten och en sammanställning av det som blivit stulet,  samt låssmedens  kvitto. Efter ytterligare några dagar pratade jag återigen med bolagets representant som meddelade att de behövde kvitton på allt annars kunde de inte ersätta mig. Jag förklarade då att jag kanske hade några kvitton i Sverige men att några av mina smycken var gamla och att det definitivt inte fanns några kvitton kvar. Istället skickade jag några bilder för att liksom bevisa att jag haft dessa smycken i min ägo.

När jag kom tillbaka till Sverige hittade vi ett några kvitton som jag skickade in. Men hör och häpna – de dög inte trots att det var kassakvitton i original. Inte heller en banköverföring och en beställning som jag hade dokumenterat via mejl var tillräckligt vederhäftig. Det behövdes fakturor med namn på. Jag förklarade då att det för min del var helt onödigt att ha en försäkring. Tänk om vårt hem skulle brinna upp? Helt omöjligt att återskapa personliga fakturor på allt lösöre. Min kontaktperson hänvisade då till ”experterna” men sa att hon skulle prata med dem och lägga fram mina synpunkter. Det hände inte så mycket och jag ringde upp igen. Då var min kontaktperson på semester, suck.

Nu är jag tillbaka i Antibes sedan en tid och jag har fortfarande, efter mer än två månader, inte sett röken av någon försäkringsersättning. Jag har ringt flera gånger för att jaga på, men även jag som är en ettrig konsumentrebell håller på att tappa orken i den här frågan. Det är ett minus att inte vara ”fransk på riktigt” i det här läget. Jag har inte kapacitet att ta ut svängarna som jag kan göra i Sverige.

Jag vet att det inte alltid är relevant och meningsfullt att jämföra Sverige och Frankrike, men just nu hyllar jag den svenska modellen för skadereglering. Där skadan regleras snabbt, bolaget gör en rimlighetsbedömning och sedan betalas pengarna ut. Inga konstigheter och alla blir nöjda – och båda parter spar oceaner av tid.  Suck – det jag upplever är något annat och efter mejlkontakt med bolaget under eftermiddagen börjar jag att bli lätt desillusionerad.

Min slutsats just nu är – välj försäkringsbolag där du har bra referenser även efter en skada. Det är liksom då det gäller.  Bra tips mottages tacksamt.

 

Biot – ett trevligt utflyktsmål

Biot – ett trevligt utflyktsmål

Nu är jag tillbaka igen. Det har tyvärr blivit några veckors oplanerat skrivuppehåll. Orsaken är att jag haft så mycket annat att göra. Till alla er som eventuellt  undrar vad jag gör som inte spelar golf kan jag berätta att livet har så mycket annat att ge, både planerat och oplanerat – privat och jobbrelaterat.  Nu är jag alla fall tillbaka i Antibes och nu blir det lite rivieramoments en tid framåt.

imageIgår var vi i Biot, som ligger nära Antibes och är en riktigt mysig by. I första hand är den nog mest känd för alla glasblåserier. Vår store svenske keramiker och skulptör, Hans Hedberg bodde också i Biot,

Jag gillar Biot av lite olika skäl. För det första är själva byn mysig. Den ligger på en höjd, och centrum eller vad jag nu ska kalla det, är koncentrerat så det mesta att se och upptäcka finns på en liten yta. På och kring det lilla torget ligger ett antal restauranger som serverar utmärkta luncher. Jag har provat flera och varit nöjd varje gång. Igår jag en riktigt god quiche imagelorraine ackompanjerad av massor med fräsch sallad.

Men nu till shoppingen. Biot är som sagt känt för sitt glas och det finns verkligen riktigt fint glas att köpa här. Karaktäristiskt är att det i glasen finns små bubblor. Jag har köpt glas i olika omgångar och är . lika glad varje gång jag använder dricksglasen eller skålarna. I vårt hem finns de i olika vackra färger. Men, Biot har mer att erbjuda i shoppningväg. De har många fina butiker som t ex säljer tvålar i olika färger och med olika dofter Av en god vän har jag lärt mig att det är betydligt bättre för miljön att använda hårda tvålar än pumptvål. I den flytande tvålen finns små platskulorr, som när de kommer ut i avloppet så småningom kan hamna i fiskarnas mage. Så hädanefter blir det bara hårda tvålar hemma hos oss. De är dessutom både vackra och väldoftande. Att jag inte tänkt på detta tidigare.

imageJag tycker generellt att de små butikerna i den lilla byn håller hög kvalitet. Igår spanade vi till exempel in mycket vackra, handgjorda, och ugnsfasta formar – i så läckra färger. Helt oemotståndliga Jag köpte dock ingen den här gången men det ligger i farans riktning att hemmet kommer att förses med en (eller flera) inom kort. Det finns också annat hantverk av diverse slag och det mesta är fint. Dukar och tyger av god kvalitet finns också att köpa. Det finns mycket ”krafs” och fula tyger (enligt min uppfattning) i många butiker på Rivieran, men i Biot går det att hitta guldkorn. Det  är en konstnärsby och det genomsyrar utbudet.

Sist, men inte minst har Biot ett av Rivierans finaste museum. Nämligen, Musée Fernand Léger . Själva byggnaden är i sig mycket vacker med stora partier av glaskonst. Inne i de storslagna rummen finns det rikligt med tavlor från olika perioder av konstnärens rika produktion. Jag tycker mycket om att vandra runt här och njuta av den personliga konsten i klara färger med rika kontraster.

Som du förstår är det inga problem att fördriva en dag i Biot. Byn är greppbar, det finns mycket att se, att köpa och det finns gott om trevliga matställen.