Ensam kvinna på restaurang

Då och då är jag ensam men vill ändå gå ut och äta. Det är trevligt att få god lagad mat och vara i ett sammanhang. Under några dagar har jag varit ”singel” och testat ett par lunchalternativ i Antibes. Slutsatsen är att det är väl så viktigt vad du får för mottagande som hur maten smakar. Givetvis ska maten vara bra men inte på bekostnad av hur du blir bemött.

Igår bestämde jag mig för att gå till La Cour des Thés. En liten kvarterskrog på en fin innergård i Antibes. Jag har hört talas om restaurangen och att den ska vara bra och mysig. Nu var det dags att testa. Solen sken och alla förutsättningar var bra. Jag gick fram och frågade efter ett ledigt bord. Kände direkt att jag var till besvär när jag pekade på ett bord som jag tyckte passade. Nej, det bordet fick jag inte ta och blev ganska nonchalant hänvisad till ett annat. Jag accepterade det och slog mig ned. Strax efter det kom ett sällskap på tre personer som direkt fick bordet jag frågat efter. Vill samtidigt påpeka  att jag har respekt för behovet att optimera platser, men dessa bord var exakt lika stora.

Nåväl, efter en lång väntan fick jag in menyn. Under tiden fick övriga sällskap någon som kom fram till bordet berättade om dagens rätter (vilket aldrig presenterades för mig). Ingen brydde sig om mig. Till slut fick jag beställa. Det blev en caesarsallad och ett glas vitt vin för mig. Och det var inget fel på vare sig mat eller dryck. När jag ätit klart var det ingen som tog notis om mig. Jag funderade på om jag skulle ta en kaffe men bestämde mig för att avstå. Bad då att få in notan och det tog en stund. Sedan hände absolut ingenting . Kollade om jag hade jämna pengar, men tyvärr. Jag måste tillkalla servitören. Betalde exakt belopp och sedan gick jag besviken därifrån.

Idag gick jag till mitt gamla stamställe Hotel Royal i Antibes. Ett ställe som varierat i kvalitet. Framför allt hade de en svacka för ett par år sedan när deras fantastiske ”chef” slutade. Nu tycker jag att de är på väg tillbaka även om maten inte håller samma toppklass som tidigare. Men bemötande är bra. Direkt när jag kommer in blir jag omhändertagen och de frågar om jag vill sitta inne eller ute. När jag slagit mig ner kommer ett glas prosecco innan jag hinner blinka. Jag får menyn direkt och och dagens rätter presenteras för mig. Valde en laxtartar som var utmärkt. Sedan beställde jag kaffe och fick notan snabbt och smidigt.

I mitt förra inlägg om restaurangbesök i Nice beskrev jag hur vi (tre kvinnor) kände oss tveksamt behandlade. Att vara ensam kvinna kan var ännu värre. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte lämnade restaurangen direkt när jag inte kände mig väl bemött. Det gjorde vi i Nice. Jag tänker på alla som oftare än jag går ut och äter på egen hand. Det är inte okej att bli särbehandlad. Jag kommer aldrig mer acceptera det.

2 thoughts on “Ensam kvinna på restaurang

  1. Bra Gunilla, vi ska inte låta oss behandlas illa. Förra sommaren for jag runt Provence själv och provade restauranger till reseguide. De som intr behandlade mig väl kom ej med, men det bet de ju inte om…

Kommentera