På spaning efter bra kvarterskrogar

På spaning efter bra kvarterskrogar

Sommaren är kort och snabbt går det. Vi tillbringade vår i Sverige men är sedan någon vecka tillbaka i Antibes. Sverige var fantastiskt men lite kallt. Hel okej för oss som får njuta av medelhavsklimatet hela hösten.

Det har inte blivit något bloggande under sommaren. Framför allt därför att jag har varit lat. Umgåtts med familj och goda vänner istället för att skriva. Jag tror också att det är en konsekvens av att jag skrivit en bok och bloggat intensivt under några år. Behövde nog en paus helt enkelt.

Igår träffade jag några goda vänner här i Antibes. De pratade så entusiastiskt om en kvarterskrog nära oss. Den har varit i kraft något år och vi har provat den, men vi har inte blivit frekventa gäster. Mycket beroende på att vi är ganska traditionella och väljer våra gamla stamställen.

Idag är jag ensam och funderade på om jag skulle gå dit och äta lunch. Jag har haft diskussionen med flera vänninor om hur det är att gå ut och äta ensam. Lunch är en sak – men middag? Jag tog chansen, det var ju trots allt lunch. Slog mig ner, fick menyn och kände mig mycket bekväm. De vänner jag träffade igår hade lyriskt berättat om att de ätit stekt ”poulpe”, något som jag älskar. Givetvis slog jag till på det och nu sitter jag i en stol på balkongen, skriver och är proppmätt.

Kvarerskrogen Brasserie de l’Ilette höll verkligen måttet. Maten var rejäl, vällagad och god. När jag tittade mig omkring såg jag också många andra trevlig maträtter. De har dessutom goda viner, i ett stort urval. Och det går att få riktigt bra vin på glas.

Många krogar kör på i gamla hjulspår och vinlistan brukar sällan förnyas. Här verkar de ha bra känsla för urvalet. Flera av vinerna är ekologiska, även de på glas.

Nu är jag så lyckligt lottad att jag sällan behöver äta middag ensam, men det händer ibland. Då är det här ett perfekt ställe att gå till. Även på kvällen. Folkligt och opretentiöst men ända vällagat med hög kvalitet. Resten av hösten ska jag fortsätta att prova nytt. Återkommer med nya inlägg.

 

Bäst i mitt brödtest

Bäst i mitt brödtest

Bröd är gott och det är viktigt i Frankrike. Det är en given del av varje måltid och boulangerier och pâtissierer är också mycket frekventa runt om i landet. Många gånger kan det vara en upplevelse att bara titta och dofta. De trängs i affärsstråket tillsammans med fastighetsmäklare och apotek.

I Antibes finns ett antal bagerier och de flesta bakar utmärkt bröd. Under ett antal år av research har vi just nu fastnat för några som vi tycker särkilt mycket om. Och för att göra det hela lite mer komplicerat eller avancerat så gillar vi olika. Det vill säga en viss typ av bröd är bättre på vissa ställen enligt vår privata testpanel.

Låt mig börja med morgonen. Då är en färsk croissant ett oemotståndligt bakverk. Här har vi provat oss fram och testat många alternativ. Det som är tur för oss är att de absolut bästa finns på vårt närmaste bageri, Boulangrie de l’Ilette. De bakar hela tiden och ibland är de så färska så att de inte bör stoppas ner i en påse, med risk för att deformeras. Jag inser att svagheten för croissanter inte är någon höjdare för figuren och svagheten tilltar dessvärre med åren. Detta får kompenseras med några extra steg under dagen. Det här bageriet har för övrigt också utmärkta matpajer. Perfekta till lunch tillsammans med en sallad.

När vi sedan kommer till baguetterna har vi ett annat favoritbageri. Det ligger i gamla stan och heter Aux Délices Antibois. Där köper vi en variant som kallas ”tradition”. Den är fantastiskt god, lite seg inuti och med en fin yta. Till skillnad från croissanter som i huvudsak äts på morgonen är baguetter något som funkar dygnet runt. På detta bageri bakar de kontinuerligt och när jag vill ha färskt bröd till middagen så köper jag brödet så sent som möjligt. Oftast är det varmt.

Till drinktilltugg har jag en fäbless för något som kallas ”four sale”. Det är små eleganta bakverk som inte är söta utan salta. De kan till exempel innehålla oliver, skinka eller ost. Mycket mumsigt tycker jag. Dessa köps med fördel på au Palais de la Friandise, ett pâtisserie i gamla stan som förutom dessa salta godsaker även tillverkar chokladpraliner. De gör också förföriskt goda kolor.

Bröd är billigt i Frankrike. En baguette kostar cirka en euro och det gör även croissanterna. Jag vet inte huruvida det förekommer subventioner. Tror att det var så tidigare innan EU-regleringarna, men jag låter detta vara osagt.

En annan aspekt på brödfrågan, i dessa tider av dieter typ GI, är om det är lämpligt att äta bröd över huvud taget? Jag tror att det är det i lagom omfattning. För den som inte är allergisk eller glutenintolerant såklart. Jag ser många smala franska människor som köar till boulangerierna och som går omkring och knaprar på en baguette. Allt gott kan ätas i lagom omfattning. Den gamla tallriksmodellen står sig vill jag hävda. Och så färskt, naturligt
och ”hemlagat” som möjligt.

Ät två – betala för en

Ät två – betala för en

Jag fortsätter på mattemat. Mitt förra inlägg om Alain Llorca har haft många läsare, så god mat intresserar. När jag ändå är inne på ämnet tänker jag skriva om en annan stjärnkrögare nämligen Christian Morisset som sedan ett antal år driver restaurangen Le Figuier de Saint Esprit i gamla stan i Antibes. Den enda restaurangen i centrala Antibes som har en stjärna i Guide Michelin.

Första gången som jag kom i kontakt med Morissets kokkonst var när han drev den tvåstjärniga restaurangen La Terrasse på Hotel Juana i Juan-les-Pins. Det måste ha varit 17 år sedan. Vi var fem ”tjejer” som hade sparat i fonder som gått mycket bra under en period. Och nu skulle vi festa upp pengarna. Utrustade med 5.000 Franc i kontanter gick vi till Juana och åt en fantastisk måltid. Många rätter var det och paradnumret var en i lera inbakad lammfilé. Lerförpackningen var numrerad och vi fick med resterna hem i ett litet paket som souvenir. Det var då det.

Morisset har inte lyckats återta sina två stjärnor, men enligt uppgift har han ambitionen att nå dit igen. Vi har varit på Le Figuier de Saint esprit ett antal gånger och tycker att maten är fantastiskt vällagad och god. Själva stället har också hög mysfaktor. Jag kan inte bedöma vad som krävs för två stjärnor. Tror dock att de mycket trevliga men lite orutinerade kyparna måste bli lite mer uppmärksamma för att restaurangen ska ta ytterligare i kliv i ranking. Jag kommer att följa utvecklingen.

Men nu till ett fint erbjudande som gäller fram till 29 maj. Det omfattar söndag kväll, måndag lunch och kväll.( Jag tror dock inte att erbjudandet gäller under påskhelgen.) Den meny som kostar 83 euro kan vid dessa tider åtnjutas för halva priset om det är två i sällskapet. Ät två menyer men betala för en alltså. Det är riktigt prisvärt. För pengarna får du; amuse bouche, förrätt, varmrätt, dessert och kakor. Du blir garanterat mätt och portionerna är ganska rikliga. Menyn byts då och då och går att kolla in på hemsidan.

All mat är god och omsorgsfullt tillagad på fina råvaror. Dessutom är den vackert upplagd vilket framgår av bilderna. Deras vinlista har ett stort urval och det finns mycket gott att välja bland.

Bon appétit.

Bonjour, s’il vous plaît och merci

Bonjour, s’il vous plaît och merci

Jag kom tillbaka till Antibes efter några veckor i Sverige och och nu möter jag våren. Vädret är fantastiskt och vi kan verkligen njuta av fina stunder utomhus. Förutom klimatet så finns det många andra olikheter mellan Frankrike och Sverige. Min utgångspunkt är alltid att ta seden dit jag kommer och försöker undvika att värdera olika beteenden eller kulturyttringar. Jag trivs verkligen både här och där. Vissa beteenden skulle dock med fördel kunna exporteras till Sverige. Det finns givetvis det som skulle kunna gå andra vägen också men det tar jag i något annat inlägg.

Nu tänker jag skriva om att vara artig och om att hälsa på varandra. Där är Frankrike ett föredöme enligt min uppfattning. Här hälsar vi på varandra när vi möts i olika sammanhang och vi säger adjö när vi lämnar. Vi tackar varandra och vi är artiga när vi handlar eller beställer. Låt mig ta några exempel.

Jag har under en tid regelbundet besökt en sjukgymnast för en axelskada. Varje gång någon kommer in i väntrummet tittar personen sig omkring och säger bonjour messieurs-dames. Vi som sitter där hälsar tillbaka. När någon lämnar lokalen säger de au revoir. Går du in i en butik så är det självklart att söka ögonkontakt med den eller de som arbetar där och hälsa på honom eller henne. Du kommer ju in i någons butik och då är det viktigt att uppträda artigt. Du är ju gäst. På motsvarande sätt tackar du för dig när du går där ifrån. När du köper bröd är det ”une baguette s’il vous plaît” som gäller. Om du åker buss så hälsar du givetvis också, men framför allt så tackar du chauffören när du kliver av. Kommer du in i en fransk frukostmatsal på ett hotell är det självklart att hälsa på övriga gäster. När vi går ut genom vår port på dagarna hälsar vi alltid på dem vi möter ”bonjour madame eller bonjour monsieur”. På kvällen är det bon soir och bon soirée som gäller. Och så vidare.

Det är trevligt att hälsa och det bidrar till stämningen i gemensamma rum och i möten mellan människor. När jag var liten var jag enligt uppgift mycket intresserad av främmande människor och slog mig gärna i slang med olika personer på bussar och tåg. Känner på flera sätt igen mig själv genom ett av mina barnbarn som gärna pratar med okända personer och hälsar på alla hon möter. Det är uppfriskande.  Även om det kan vara påfrestande med pratsamma barn så är det positivt och trevligt att bli sedd. Så fördelarna överväger eventuella nackdelar. Tyvärr är jag själv inte lika spontan längre och betydligt mer avvaktande innan jag börjar prata med någon som är helt främmande för mig.

Det är givetvis en grov generalisering att påstå att alla svenskar är stela och tittar ner i backen inför mötet med de vi inte känner. Ur ett kollektivt perspektiv är det ändå ett faktum att franska personer är artigare än svenskar. Det ligger i kulturen. Jag vill absolut inte plädera för att vi alltid ska prata med okända personer om vi inte känner för det. Det är vars och ens ensak. Även om det kan vara en bra idé att ibland ta ut svängarna lite mer. Skulle dock vilja slå ett slag för artigheten. Det är trevligt med människor som hälsar på varandra i ett väntrum. Att tacka för sig när vi lämnar en butik är också en snygg gest. Jag försöker tänka franskt när jag är i Sverige. Inte alltid helt intuitivt, men det går om jag ger mig tusan på det. Kanske dags att importera lite fransk artighet till Sverige?

 

God Jul med marknad  i Antibes

God Jul med marknad i Antibes

img_1781Var och hur skulle vi fira jul i år? Många svenskar som bor på Rivieran åker hem över jul för att njuta av svenska traditioner och umgås med nära och kära. I år hade våra barn valt andra sällskap, så vi bestämde oss för att vara kvar här nere över jul. Ett bra val har det visat sig än så länge. Hela december har hittills varit helt fantastisk. Det ligger ett stabilt högtryck över området och vi njuter av klarblå himmel varje dag. Dagar som varar några timmar längre än i Sverige så här års. Nätterna är klara och lite svala men vad gör det. I natt lyste fullmånen så starkt att jag vaknade av ljuset. Vädret är viktigt, eller hur?

Det är fint i Sverige också och vi har förmånen att kunna välja bland två bra alternativ. Jag måste dock img_1814erkänna att jag saknar de vita jularna i Sverige. Under min uppväxt i Värmland och mina fjorton år i Västerbotten var det alltid snö. Vi tog ofta vår julgran i skogen (helt lagligt) och vissa vintrar kunde det vara ner mot 30 grader minus. Det var rejält kallt, men även det förknippat med högtryck och ljus. Och det mysiga med att komma in i värmen igen.

Nu är vi i alla fall i Antibes och här är det en härlig julstämning. Det är många människor i farten och hela staden är dekorerad med ljusgirlanger i diverse format. Allt ifrån kometen vid kapellet intill fyren till trikoloren som lyser upp Fort Carré. Att ta en kvällspromenad ner på stan är ett rent nöje och det gör vi ofta.

img_1784Det allra bästa just nu är julmarknaden som i år har fått sin plats mellan muren och båthamnen. En stor öppen yta ämnad att kunna rymma olika event. Många städer har sina marknader så här års och den i Antibes är fantastiskt trevlig. Den är precis som staden, öppen, tillgänglig och lagom stor för min smak. Det som direkt drar till sig uppmärksamhet är pariserhjulet som även det är kraftigt upplyst och färgsättningen varierar. På marknaden finns också en skridskobana där personer i olika åldrar testar sin förmåga att åka. Det finns en plats för kareoke där barnen sjunger för fulla muggar. Givetvis finns också en traditionell karusell.

Nu har vi ju inga barn i vår omgivning just nu så vid våra besök fokuserar på de olika stånd som finns. img_1813Dels är det försäljning av hantverk och smycken, dels erbjuds förplägnad av diverse slag. Det finns Vin chaud, Bretzel med Alsacevin, Socca, varm choklad, goda bakverk och ett helt stånd med Nutella, med mera. Och nu till det allra bästa enligt min uppfattning, Champagne och ostron. Det är både gott och festligt och alltid rätt. Kan funka som lunch, ”eftermiddagsfika” eller förrätt innan middagen. Det är bara att välja. För det facila priset av 19 Euro får du 12 ostron och två glas vin. Svårslaget måste jag säga. Dessutom är ostronen stora och kalla.

img_1795Vi tar helt enkelt seden dit vi kommer, vilket är ganska enkelt. Under själva julafton kommer vi att äta sill till lunch, men där upphör den svenska traditionen för i år. Nästa år kanske det blir Sverige med julskinka, vem vet. Var sak har sin tid och det gäller att fånga dagen så som den erbjuds.

img_1811img_1816

Den glade slaktaren i Antibes

Den glade slaktaren i Antibes

imageJag försöker verkligen att minimera köttkonsumtionen men de gånger när vi äter kött ska det vara bra och så närproducerat som möjligt. I Frankrike finns det gigantiska varuhus som säljer allt ifrån mat till TV-apparater, men det finns också många små specialbutiker som till exempel slaktare.

I Antibes, där vi bor, är utbudet av specialbutiker stort. De allra imagevanligaste är alla bagerier. När det gäller kött har jag fastnat för den här butiken: La Bonne Boucherie. Den ligger i korsningen Boulevard Foch och Avenue Wilson. Butiken drivs av ett par och jag vet inte så mycket om deras bakgrund. Det jag vet är framför allt två saker, de har fantastiskt lammkött från Sisteron och de är alltid glada. I utbudet ingår även andra typer av kött, skinka, korv, pasta och ost med mera.

imageNär tid finns föredrar jag alltid att handla i små butiker. Dels är utbudet och varorna ofta mycket bra, dels vill jag gärna gynna de företagare som valt att satsa på kvalitet. De har en yrkesstolthet och de bidrar till att bygga ett levande samhälle. I Antibes finns det många butiker och själva stadskärnan är relativt förskonad från stora kedjor.

För att återgå till min slaktare så måste jag säga att det är ett rent nöje att gå dit. Bemötandet är fantastiskt och alla kunder blir ”sedda”. När det sedan är dags för inköp (ofta får jag vänta några minuter för det brukar vara en liten kö) visar min slaktare prov på stort yrkeskunnande. Med hjälp av en stor köttyxa hugger han kotletter som blir perfekta. Till nyår hjälpte han mig att fixa till en lammstek så att den blev perfekt.

Gynna gärna lokala butiker och egna företagare. Det blir både bättre och godare.

Läge att köpa bostad på Rivieran

Läge att köpa bostad på Rivieran

Att köpa bostad på Rivieran är ett roligt projekt. Ja, jag ser det som ett projekt, som liksom alla andra projekt blir mer lyckosamma om grundarbetet görs omsorgsfullt. Det första att tänka på är att skaffa sig en uppfattning om den lokala marknaden och att börja skissa på en kravspecifikation. Var vill jag bo, hus eller lägenhet, antal rum, budget, närhet till flygplats etc.? Det är mycket att tänka på och många beslut som ska fattas.

Fastighetsmarknaden här nere fungerar, på ett antal områden, helt olikt den svenska. För det första finns ingen motsvarighet till Hemnet. Det finns visserligen sajter men annonserna ger sällan tydlig information. Den viktiga detaljen som var bostaden ligger finns i princip aldrig med. Här genomförs inte heller öppna visningar och det är ofta flera mäklare som arbetar med samma objekt. Budgivning uppåt är ingenting som förekommer och det pris som är angivet är ofta förhandlingsbart nedåt. Byråkratin när affären ska göras upp är också mer omfattande än i Sverige. Och det är många papper som ska skrivas på. Hela affären avslutas sedan hos en notarie som säkerställer att köpet blir korrekt och att ägandet övergår juridiskt till köparen.

Några som specialiserat sig på att förmedla bostäder till svenskar är Johan och Filip Wretman, som nu firar tio år som mäklare på Franska Rivieran. De är numera etablerade som den största svensk – franske aktören och de har hittat en bra modell för knyta ihop säljare med köpare. De har också ett stort nätverk, vilket är en stor fördel när det gäller att hitta de bästa objekten. Och även när det gäller service och kringtjänster.

Det började alltså 2006. Johan hade avslutat sina studier på Handelshögskolan i Stockholm och funderade på vilket yrkesval han skulle göra. Medan han funderade började han att arbeta som konsult, för han kände att det bodde en entreprenör i honom. Med sin franska bakgrund blev det naturligt att bli rådgivare till personer som var på väg att flytta till Frankrike. Många av frågorna kom att handla om fastigheter och han upplevde att många svenskar inte kände sig trygga med att göra fastighetsaffärer utomlands. Vid den tiden bodde Filip i Kalifornien och hade precis avslutat sin MBA. De bestämde sig för att flytta tillbaka till Frankrike och starta fastighetsmäkleri tillsammans. Så uppstod Wretman Estate & Consulting.

Idag tio år senare har de tjugo medarbetare på fyra orter, Nice, Le Broc, Callian, Cannes och nu på måndag slår de upp dörrarna till ett nytt kontor på Bd Albert 1er i Antibes. I bästa tänkbara läge.

Hur är då marknaden just nu – är det köpläge? När de startade verksamheten var trenden uppåtgående. En lycka som varade i två år, tills krisen kom 2008. Då följde några jobbiga år när priserna gick ner och efterfrågan minskade. Allt stannade liksom av. Köparna har också legat lågt och avvaktat, men nu spirar en försiktig optimism och priserna är på väg tillbaka. Bara nu i vår ser Johan och Filip ett betydligt ökat intresse och försäljningsvolymerna ökar stadigt. Priserna i grannländerna Tyskland, Spanien och England har börjat stiga och bröderna Wretman tror att vi nu kommer att se en uppgång även på Franska Rivieran. Många köpare har avvaktat men börjar nu bli trötta på att vänta.

Wretman Estate & Consulting har byggt upp ett unikt koncept för att hjälpa svenskar som vill sälja och köpa bostäder. Ordet hjälpa kan kanske misstolkas, vi vet ju alla att det handlar om att driva business men här är det win-win som gäller.

Mäklararvodet i Frankrike betalas av säljaren och är högre än i Sverige. I det arvodet ingår ofta att flera aktörer delar på kakan. När du ska köpa är det därför en möjlighet att vända dig till en mäklare som verkligen hjälper till genom hela processen. Det kostar inget extra, i slutänden sker en fördelning av provisionen mellan de inblandade aktörerna. Som köpare gäller det därför att få ut så mycket som möjligt av den mäklare du anlitar. Även om det inte finns något Hemnet för kunder så finns det ett antal databaser med objekt som mäklaren har att tillgå. Om du vänder dig till Wretman kommer du därför att få tillgång till ett mycket stort utbud av bostäder. Du får även hjälp med att välja ort eller område. Det är inte alltid självklart att veta exakt var bostaden ska ligga och då är det bra att anlita någon som täcker in ett lite bredare geografiskt område. Här pratar dessutom alla svenska och har kunskap och förståelse för såväl den svenska som den franska kulturen, byråkratin och vardagslivet i allmänhet. När affären väl är genomförd kan du också få stöd när det gäller att hitta allt ifrån advokater till rörmokare, oavsett på vilken ort du väljer att bosätta dig.

Mitt råd är därför att låta mäklaren göra jobbet så slipper du shoppa runt. Genom att anlita en ”köparmäklare” får du dessutom hjälp att förhandla. Du kan också dra nytta av de kringtjänster som du kan behöva hjälp med. Det kostar inget extra. Om du vänder dig till en lokal fransk mäklare finns det risk för att intresset upphör så snart pengarna finns på kontot. En välrenommerad svensk aktör är mån om sitt långsiktiga rykte och vill fortsätta att bygga förtroende. Det borgar för bästa tänkbara service och trygghet.