Vi kommer att sakna Voile Blanche

Vi kommer att sakna Voile Blanche

Jag har under en period hört talas om att andelen publika stränder ska öka på Franska Rivieran. Konsekvensen är att ett antal restauranger försvinner. Det är kanske bra, men det slår till ganska hårt och orättvist. När detta nu är ett faktum känns det också ganska tråkigt att ett av mina favoritställen (bad, mat och trevlig stämning) inte finns längre.

Vi blev varse att detta ”hot” nu plötsligt skulle bli verklighet för några veckor sedan. Under några dagar var hela familjen på Voile Blanche i Juan-les-Pins för att njuta av bad och god mat. Den här plagen är också perfekt när barnbarnen är på besök. Liten, avgränsad och gemytlig. Men, menyn blev plötsligt ganska begränsad, öl och glass tog slut och så vidare. Förra söndagen var deras sista dag som näringsidkare här och de hade börjat tömma förråden. Ägarna verkade ganska osäkra på sin framtid och skulle snart börja montera ner hela verksamheten.

För ett par dagar sedan tog jag en promenad för att kolla vad som hänt. Jag gick efter strandpromenaden och kunde konstatera det jag befarat. Alla större strandrestauranger, inklusive solstolar, fanns kvar. Flera av dem är knutna till hotell i närheten. Lite längre bort där de mindre näringsidkarna varit etablerade var allt borta. Det är säkert så att området kan behöva renoveras, trottoarer fixas till med mera, men nu rivs också ett antal näringsställen. Så ledsamt, för oss kunder och för de som faktiskt levt på sin verksamhet. Utan att riktigt veta får jag känslan av att det är de mindre aktörerna som blir lidande. Liksom kunder som gillar det småskaliga.

i Antibes råder motsatt situation. Där finns en enda strandrestaurang och i övrigt är det publika stränder. Konsekvensen av det är brist på konkurrens. Royal Beach är visserligen trevligt, men de är dyra. Speciellt på strandstolarna som är högre prissatta än i Juan-les-Pins. Här skulle vi välkomna åtminstone någon ytterligare aktör.

Allt det här är givetvis välfärdsproblem och vi kunder kommer att överleva. Men jag gillar inte att det är de små som slås ut. För en sund konkurrens behövs möjligheter att välja. Det behövs också långsiktiga och rättvisa spelregler för att som entreprenör att våga satsa. Min förhoppning är att Voile Blanche dyker upp som restaurang i ny tappning. Jag håller koll och återkommer i så fall.

Sola, bada och njut av god mat

Sola, bada och njut av god mat

Maria och Tyra. Det är lilla Astrid som är på den stora bilden.

Maria och Tyra. Det är lilla Astrid som är på den stora bilden.

 

En av mina absoluta favoriter är La voile blanche (det vita seglet) i Juan-les-pins. Det är något så unikt som en riktig gourmetrestaurang i kombination med en mysig strand och sköna madrasser på en ponton där det fläktar. Vi har varit där ganska många gånger i olika sammanhang och under alla årstider. Under lågsäsong serverar de fantastiskt prisvärda lunchmenyer. När det är nationaldag dukar de med vita dukar på pontonen, ett stenkast från själva tilldragelsen. Och vill vi njuta av att tillbringa en dag på en strandstol med perfekt service är detta ett riktigt bra alternativ.

I Antibes finns bara en Beach Club, Royal Beach, som jag skrivit om i tidigare inlägg. Den är också riktigt bra, men i Juan-les-Pins finns det mer att välja mellan och den sunda konkurrensen gör att priserna är något lägre.

Råbiff med extra god pommes frites

Råbiff med extra god pommes frites

Själv gillar jag familjeägda ställen som är lite mindre och där servicen är mer personlig. För några dagar sedan var jag där med Maria och hennes familj. När barn ingår i sällskapet blir det strandstol i sanden istället för på pontonen. Egentligen är jag inte särskilt förtjust i sandläge men var sak har sin tid. Lyckan att sitta precis vid strandlinjen och mer eller mindre bo i vattnet tillsammans med barnbarnen uppväger med råge de nackdelar det innebär att få sand överallt. Lunchen vi åt var som vanligt läcker och tillagad med omsorg. Jag brukar välja fisk, för det är deras bästa gren tycker jag. Svärsonen Per var dock modig som valde råbiff trots att termometern visade 35 grader.

Fiskfilé med goda tillbehör - skuggorna på bilderna beror på soltakets konstruktion

Fiskfilé med goda tillbehör – skuggorna på bilderna beror på soltakets konstruktion

Maten är verkligen riktigt bra här och hantering av råvaror är A och O. I köket står M Romano, en före detta välrenommerad ”chef” på bl a en stjärnkrog i Paris. Han hade tänkt dra sig tillbaka men när dottern Nathalie köpte Voile Blanche så ställde båda föräldrarna upp. Detta var 2007 och på den vägen är det.

I Frankrike är det alltid stora fyrverkerier i samband med nationaldagen den 14 juli. Det går att ha synpunkter på detta ur ett miljöperspektiv. På den positiva delen av vågskålen står dock att många människor får njuta av rejäla skådespel och det kan ses som en form av skatteåterbäring. Själva aktiviteten skapar också en trevlig gemenskap och puls. Alla går ”man ur huse” Hur vi än ser på denna företeelse så väljer vi också att ta del av det som bjuds. Och in år valde vi alltså att sitta på första parkett, tillsammans med några goda vänner. Menyn som serverades var delikat.

När du vandrar längs strandpromenade i Juan-les-Pins ligger restaurangerna som ett pärlband och de allra flestaimage är riktigt bra. Strax efter bryggan där båtarna går till t ex Monaco och St Tropez ligger La Voile Blanche. Det är också en av få restauranger som trotsar höststormarna och har öppet en stor del av året. Den kanske allra bästa tiden att gå hit är i januari och då njuta av solen.  Så här års är det parasoll som gäller. Men som sagt – var sak har sin tid.