Vilken höjdare i Nice

Vilken höjdare i Nice

Oj så mycket mat.

I går var jag tillsammans med två vänninor i Nice och vi skulle bland annat äta lunch. Vädret var fantastiskt och vi var överens om att välja en strandrestaurang, trots att de inte alltid har den bästa maten. Vi begav på restaurangspaning efter strandpromenaden. Första anhalt blev Beau Rivage, som brukar vara bra. Där fick vi inget trevligt bemötande och ombads nonchalant att vänta ungefär en halvtimme. Det hör till saken att efter oss kom fyra personer (varav två män) som fick en betydligt trevligare behandling. Vi kände oss särbehandlade och irriterade så vi gick med raska steg därifrån för att leta vidare. Stan är full av restauranger.

Efter att ha strosat runt en stund bestämde vi oss för att titta

Le Galet – centralt belägen

närmare på en ”italiensk” restaurang, Le Galet. Vi hade valt bort den i första omgången för vi tyckte att den såg oansenlig ut och verkade mest servera pizza. Men nu skulle denna uppstickare få en chans. Vi närmade oss menyn och konstaterade att utbuden var lite bredare än vad vi från början trodde. När vi kom lite närmare själva restaurangen såg vi att den hade puls, var fräsch och de maträtter som passerade våra ögon var så tilltalande. Det skulle bli svårt att välja.

Maten hade räckt till fler. Doggybag kan rekommenderas.

Vi bestämde oss. Här ville vi äta. En trevlig hovmästare tog raskt hand om oss och trots att stället var tämligen fullt fick vi ett fint bord med vacker utsikt. Vi fick uppmärksamhet och trevligt bemötande. Nu var det dags att välja på menyn. Bredvid oss åt de flesta pasta i olika varianter. Allt såg gott ut. Vi resonerade först om att dela på en förrätt men med facit i hand var det klokt att avstå. Portionerna vi fick in var gigantiska. Det var så goda och snyggt upplaga. Vår servitör var också förekommande och trevlig under hela måltiden. Vilken höjdarmåltid och en trevlig totalupplevelse.

Fräscha toaletter.

Jag vill också passa på att berätta lite om själva stället. Det är vackert inrett med snygga möbler i fint material och färgsättningen är genomtänkt. Atmosfären är härlig och det finns både loungemöbler och solstolar för den som vi softa här en eftermiddag eller så. Något som jag kommer att göra inom kort om vädret fortsätter i den här stilen. Jag måste också säga något om toaletterna. De är de fräschaste jag upplevt någonsin på en strandrestaurang.

När jag kom hem så blev jag nyfiken och försökte skaffa lite mer information. Jag kom fram till att Le Galet öppnade i påskas och att de är en del i en kedja som har ytterligare ett antal restauranger i Nice. Le Galet lär ha öppet för lunch året om och under sommarperioden är det också kvällsöppet.

Jag kan varmt rekommendera er att gå hit och äta. Men kom dit rejält hungrig. Portionerna är gigantiska.

 

Läge att köpa bostad på Rivieran

Läge att köpa bostad på Rivieran

Att köpa bostad på Rivieran är ett roligt projekt. Ja, jag ser det som ett projekt, som liksom alla andra projekt blir mer lyckosamma om grundarbetet görs omsorgsfullt. Det första att tänka på är att skaffa sig en uppfattning om den lokala marknaden och att börja skissa på en kravspecifikation. Var vill jag bo, hus eller lägenhet, antal rum, budget, närhet till flygplats etc.? Det är mycket att tänka på och många beslut som ska fattas.

Fastighetsmarknaden här nere fungerar, på ett antal områden, helt olikt den svenska. För det första finns ingen motsvarighet till Hemnet. Det finns visserligen sajter men annonserna ger sällan tydlig information. Den viktiga detaljen som var bostaden ligger finns i princip aldrig med. Här genomförs inte heller öppna visningar och det är ofta flera mäklare som arbetar med samma objekt. Budgivning uppåt är ingenting som förekommer och det pris som är angivet är ofta förhandlingsbart nedåt. Byråkratin när affären ska göras upp är också mer omfattande än i Sverige. Och det är många papper som ska skrivas på. Hela affären avslutas sedan hos en notarie som säkerställer att köpet blir korrekt och att ägandet övergår juridiskt till köparen.

Några som specialiserat sig på att förmedla bostäder till svenskar är Johan och Filip Wretman, som nu firar tio år som mäklare på Franska Rivieran. De är numera etablerade som den största svensk – franske aktören och de har hittat en bra modell för knyta ihop säljare med köpare. De har också ett stort nätverk, vilket är en stor fördel när det gäller att hitta de bästa objekten. Och även när det gäller service och kringtjänster.

Det började alltså 2006. Johan hade avslutat sina studier på Handelshögskolan i Stockholm och funderade på vilket yrkesval han skulle göra. Medan han funderade började han att arbeta som konsult, för han kände att det bodde en entreprenör i honom. Med sin franska bakgrund blev det naturligt att bli rådgivare till personer som var på väg att flytta till Frankrike. Många av frågorna kom att handla om fastigheter och han upplevde att många svenskar inte kände sig trygga med att göra fastighetsaffärer utomlands. Vid den tiden bodde Filip i Kalifornien och hade precis avslutat sin MBA. De bestämde sig för att flytta tillbaka till Frankrike och starta fastighetsmäkleri tillsammans. Så uppstod Wretman Estate & Consulting.

Idag tio år senare har de tjugo medarbetare på fyra orter, Nice, Le Broc, Callian, Cannes och nu på måndag slår de upp dörrarna till ett nytt kontor på Bd Albert 1er i Antibes. I bästa tänkbara läge.

Hur är då marknaden just nu – är det köpläge? När de startade verksamheten var trenden uppåtgående. En lycka som varade i två år, tills krisen kom 2008. Då följde några jobbiga år när priserna gick ner och efterfrågan minskade. Allt stannade liksom av. Köparna har också legat lågt och avvaktat, men nu spirar en försiktig optimism och priserna är på väg tillbaka. Bara nu i vår ser Johan och Filip ett betydligt ökat intresse och försäljningsvolymerna ökar stadigt. Priserna i grannländerna Tyskland, Spanien och England har börjat stiga och bröderna Wretman tror att vi nu kommer att se en uppgång även på Franska Rivieran. Många köpare har avvaktat men börjar nu bli trötta på att vänta.

Wretman Estate & Consulting har byggt upp ett unikt koncept för att hjälpa svenskar som vill sälja och köpa bostäder. Ordet hjälpa kan kanske misstolkas, vi vet ju alla att det handlar om att driva business men här är det win-win som gäller.

Mäklararvodet i Frankrike betalas av säljaren och är högre än i Sverige. I det arvodet ingår ofta att flera aktörer delar på kakan. När du ska köpa är det därför en möjlighet att vända dig till en mäklare som verkligen hjälper till genom hela processen. Det kostar inget extra, i slutänden sker en fördelning av provisionen mellan de inblandade aktörerna. Som köpare gäller det därför att få ut så mycket som möjligt av den mäklare du anlitar. Även om det inte finns något Hemnet för kunder så finns det ett antal databaser med objekt som mäklaren har att tillgå. Om du vänder dig till Wretman kommer du därför att få tillgång till ett mycket stort utbud av bostäder. Du får även hjälp med att välja ort eller område. Det är inte alltid självklart att veta exakt var bostaden ska ligga och då är det bra att anlita någon som täcker in ett lite bredare geografiskt område. Här pratar dessutom alla svenska och har kunskap och förståelse för såväl den svenska som den franska kulturen, byråkratin och vardagslivet i allmänhet. När affären väl är genomförd kan du också få stöd när det gäller att hitta allt ifrån advokater till rörmokare, oavsett på vilken ort du väljer att bosätta dig.

Mitt råd är därför att låta mäklaren göra jobbet så slipper du shoppa runt. Genom att anlita en ”köparmäklare” får du dessutom hjälp att förhandla. Du kan också dra nytta av de kringtjänster som du kan behöva hjälp med. Det kostar inget extra. Om du vänder dig till en lokal fransk mäklare finns det risk för att intresset upphör så snart pengarna finns på kontot. En välrenommerad svensk aktör är mån om sitt långsiktiga rykte och vill fortsätta att bygga förtroende. Det borgar för bästa tänkbara service och trygghet.

Ett restaurangfynd i Nice

Ett restaurangfynd i Nice

Ett sagoslott i kvällsbelysning

Ett sagoslott i kvällsbelysningl

Igår gjorde vi en utflykt till Nice. Ja, det är inte särskilt långt, ungefär två mil. Till att börja med vill jag ge en eloge till kollektivtrafiken i Côte d’Azur. För endast 1,5 Euro kan du åka vart du vill. För oss innebär det alltså att vi två kan åka till och från Nice för ungefär femtio kronor. Att ställa bilen hemma blir därför ganska givet. Vi slipper kostnaden för drivmedel mm, slipper parkeringskostnader och det är mycket bättre för miljön.

När vi kommer till Nice är det framförallt tre saker som slår oss. Det imageförsta är hur vackert det är denna fantastiska decemberdag. Solen skiner från en klarblå himmel och havet glittrar. Den andra upplevelsen är att nu laddar staden för julfirande. Överallt är finns det dekorationer, stånd där det säljs allt ifrån vin chaud till handgjorda smycken. Det stora pariserhjulet finns också där tillsammans med allt möjligt annat som förvandlat Place Massena till en nöjespark. Ett nytt och jobbigt inslag i år är det stora säkerhetspådraget. Överallt ser vi tungt beväpnade militärer och poliser. När vi passerar ett område med nöjesattraktioner blir vi visiterade. Det blir vi även när vi besöker varuhuset Lafayette. Det känns bra och tryggt å ena sidan. Å andra sidan känns det så fel att det ska behövas. Vi vill ju kunna röra oss fritt och känna tillit till alla andra människor som också vi njuta av det fantastiska Nice har att erbjuda.

Pumpasoppa, mmmm

Pumpasoppa, mmmm

Att hitta bra restauranger i Nice är inte alltid det enklaste. Det kryllar av alternativ men det är lätt att hamna fel. Särkilt i gamla stan där det finns massor av turistfällor. Jag resonerar så här  – varje måltid är viktig och ska jag gå på restaurang vill jag ha value for money. Denna dag hade vi bokat bord på Bar des oiseaux, en kvarterskrog som ligger bland gränderna i gamla stan. Och det blev en fullträff som jag verkligen kan rekommendera. Vi hade egentligen bara tänkt äta en rätt, men när vi presenterades för dagens lunchmeny kunde vi inte motstå frestelsen. För 20 Euro fick vi förrätt, varmrätt  (fanns fyra av varje att välja mellan) och dessert. Vi valde pumpasoppa, olika fiskrätter och desserten var en komposition som byggde på citrussmaker. Och det var riktig finsmarkarmat, gott, vällagat och läckert upplagt. Helt enkelt mumsigt.

Det var inte nog med det. Lokalen är läckert inredd i en kombination

Risott med havets läckerheter

Risotto med havets läckerheter

av rustikt och trendigt. Miljön var varm och välkomnande och personalen snabb och serviceinriktad. En utmaning i Frankrike som vi upplever är att få in vatten. De vill gärna sälja mineralvatten, men kranvattnet duger gott. På den här restaurangen kom vattenkaraffen in på en gång och när den var slut kom det in en ny – utan att vi behövde säga till.

Den här restaurangen har givetvis

En titt in i köket

En titt in i köket

även öppet på kvällen. Då är menyn sannolikt lite dyrare, men det finns massor av spännande rätter att välja mellan. Och om du inte vill ha tre rätter så går det alltid bra att t ex dela på en förrätt eller på desserten. Så när du är i gamal stan i Nice, välj med omsorg. Det blir inte dyrare, bara bättre.

 

Turbulens i strålande väder

Turbulens i strålande väder

Jag har tillbringat några veckor i Sverige, men nu är jag tillbaka i Antibes igen. Härligt, solen skiner från en klarblå himmel och idag var det 22 grader. Det som var mindre roligt var nerresan. Här kommer den berättelsen.

För mig är flygresor enbart förknippade med en nödvändig eller önskvärd transport från ett ställe till ett annat. Jag är inte särskilt road av själva flygningen som sådan. Ni som läst tidigare inlägg vet att jag har cellskräck och jag får många gånger frågan – hur är det då att flyga? Ja, det går bra givet att planet inte är alltför litet så att känslan av instängdhet tar över. Icke desto mindre gillar jag inte att flyga i dåligt väder, särskilt inte genom åska och kraftiga vindar. Vi gjorde en rysarresa för ganska många år sedan, mellan Nice och Amsterdam, i fruktansvärt oväder. Ingen i besättningen sa någonting under hela resan och passagerna skrek till då och då när planet kastades omkring i luften. Så upplevde jag det i alla fall. Den resan har satt sina spår. I höstas bokade jag om en resa i samband med stormarna. Jag har bestämt mig för att inte utsätta mig för starkt obehag om jag inte absolut måste.

Igår var det fint väder, både i Stockholm och i Nice. Jag kollar alltid igenom ett antal väderappar för att skaffa mig koll på läget. Skönt tänkte jag, det här blir en lugn och fin flygresa. Och det började bra. Men, redan i norra Tyskland började planet att skaka. Jag vet att det är samma fenomen som när det är vågor på havet och båten gungar och att det är helt ofarligt. Det är det rationella. Det irrationella tar dock över i mitt fall som inte gillar guppiga flygturer.

Efter en stund tänds lampan med symbolen för säkerhetsbältet och kaptenen tar till orda. Det var skönt. Jag gillar att få information och jag gillar att höra en trygg röst. Han berättade att vi drabbats av så kallad clear air turbulence, vilket kan inträffa den här tiden på året när varma och kalla luftmassor möts. Den här turbulensen kan inte uppfattas av radarutrustningen eftersom himlen är klarblå. Och när det inte går att förutsäga var turbulensen finns går den inte heller att parera genom att till exempel byta höjd eller lägga om rutten. Kaptenen berättade också att han i kontakt med kollegor uppe i luften fått bekräftat att denna turbulens verkade råda i hela det luftrum som vi skulle passera. Suck, med bältet på försökte ag koncentrera mig på att läsa. Det gick inget vidare. Sedan började jag fundera på om jag skulle trycka på knappen och be att få köpa några rejäla drinkar för att döva oron. Men, jag skippade det. Jag bet ihop och tänkte för mig själv – tiden går åt rätt håll och snart är jag nere på marken.

Efter en stund blev det lite bättre och personalen meddelade att det fanns möjlighet att gå på toaletten om behovet var trängande. Det handlade i så fall om att gå en i taget, dvs ingen kö i korridoren, och på egen risk. Jag hade som tur var inget trängande behov. Nu satt jag bara och hoppades på att det inte skulle bli värre och det började kännas ganska ok ända tills planet skakade till rejält. Nya meddelanden från besättningen – nu befarar vi att det kommer att bli värre igen så alla i hela planet måste vara bältade. Nu flög vi över Alperna och det brukar ju vara lite bumpigt. Men, den här gången var mycket skakigt, inte roligt. Paret som satt bredvid mig höll varandra hårt i händerna och jag kramade handtagen.

Men, som sagt tiden gick åt rätt håll och till slut såg vi Medelhavet. Kaptenen började prata igen och sa att han räknade med en lugn inflygning. Det var strålande sol och havet låg alldeles stilla under oss. Efter sedvanlig inflygning landade vi mjukt på Côte d’Azur i Nice. Vilken lättnad och skön känsla.

Innan jag började skriva så googlade jag lite på den här typen av turbulens. Det står att den är farlig eftersom det inte går att identifiera var den befinner sig. Farligheten består mest i att det är lätt att bli överraskad och  därmed finns det risk för att ramla eller att föremål åker omkring och vållar skada. Nu är jag den lärdomen rikare, men hoppas slippa uppleva fenomenet igen.

Mitt Nice – en bok du inte får missa

Mitt Nice – en bok du inte får missa

Jag bloggar för att jag gillar att skriva och för att testa lite olika idéer. En positiv konsekvens har blivit att jag utökat mitt kontaktnät med intressanta och trevliga personer som jag annars inte hade lärt känna. Förra sommaren träffade jag Kristina Svensson, hon bloggar också om rivieran   http://www.tomatsallad.nu/  Vid vårt möte berättade hon att hon höll på att skriva en guidebok om Nice och nu är den färdig. Hade jag inte haft förmånen att få ett personligt exemplar hade jag genast köpt ”Mitt Nice”, som boken heter. Den är ett måste för alla som gillar eller är nyfikna på den Franska Rivierans huvudstad.

Jag är verkligen imponerad över hur väl Kristina har fångat och återgett det allra bästa av Nice. Och hon har gjort det mycket personligt. Hela boken är skriven i jagform vilket tilltalar mig. Det har skrivits mycket om denna stad tidigare men den här boken ger en riktigt bra, samlad och pedagogisk vägledning till det som Kristina anser vara det bästa eller mest intressanta. Att få en nyskriven bok i sina händer inför en resa ska inte heller underskattas. Museer och kända byggnader är oftast desamma, men restauranger, caféer och butiker förändras ständigt. Det är därför extra bra med en bok som inte ingår i en stor internationell serie. Då tenderar t ex alla rekommenderade restauranger att bli överfulla och var de inte turistfällor tidigare så är det risk att de blir det.

Det jag är allra mest förtjust i är trots allt all kuriosa, detaljer i form av episoder med tillhörande personliga kommentarer.  I boken kan du läsa om allt ifrån spännande fakta om Marc Chagall till vilken glass som enligt Kristina är den godaste. Språket är rakt och hon uttrycker sig fyndigt.

Boken är verkligen informativ och innehåller såväl fakta, som beskrivningar av egna och andras upplevelser. Den innehåller också många handfasta tips. Med den här boken i handen kan du tillbringa många dagar i Nice och bara följa i Kristinas fotspår.

Jag vill också passa på att lyfta fram alla fina bilder. Kristina är en skicklig fotograf och jag tycker att bilderna, som illustrerar platser, föremål eller speglar stämningar, verkligen gör boken komplett. Med bilderna hjälp förstärks upplevelsen och kittlar fantasin.

Strukturen i boken är också tilltalande. Varje område i Nice beskrivs var för sig och är uppdelat i sevärdheter, shopping, mat och dryck, samt ytterligare någonting som Kristina valt att lyfta fram. Pedagogiskt och lättläst.

Jag har varit ganska mycket i Nice, men har ändå genom boken fått ett antal aha-upplevelser. Framförallt har jag blivit nyfiken på Libération och Saint-Étienne. De områden som jag kan allra minst om. Jag uppskattar också alla tips på smågator med udda restauranger och butiker bortom turistfällestråken. För den som inte är så bekant med staden finns massor med bra förslag på ställen som bara måste upplevas. Själv gillar jag särskilt butikerna i gamla stan, Negresco och MAMAC. Ställen dit jag alltid återkommer.

När det gäller restauranger ger boken också många riktigt bra tips. Att hitta bra krogar i Nice är inte det enklaste trots att utbudet är stort. Här är en bra guide guld värd. Det är lätt att gå fel och det är trist att lägga tid och pengar på en medioker lunch eller middag när det finns så mycket bra. Jag gillar också hur Kristina värderar läget vs maten och priset. Ibland är det faktiskt värt att betala för ett bra läge även om maten inte är det allra bästa. Boken hjälper oss att ta medvetna beslut.

Jag vill verkligen rekommendera alla som tänker besöka Nice att skaffa ”Mitt Nice”. Den går att köpa i bokhandeln och på nätet via t ex Adlibris  Bokus och Cdon . Formatet är behändigt och ryms i de flesta handväskor och givetvis också i ryggsäckar.

Vinälskare – här kommer ett riktigt bra tips

Vinälskare – här kommer ett riktigt bra tips

Ilvinio 3

Henrik Tauson

I Sverige pratar vi ofta om fördelarna med Systembolaget från utgångspunkten att de har duktiga inköpare och ser till att det finns en bra mångfald när det gäller urvalet av viner. Det stämmer säkert och har sin relevans, men monopolet har också nackdelar. Nackdelar som nu har fått sin utmaning genom att det på laglig väg går att köpa viner direkt från andra länder via olika distributörer. Det finns alltså sätt att importera vin till Sverige utan att ta vägen via Systembolaget. Jag har kommit i kontakt med några vinhandlare som arbetar utifrån lite olika koncept. Den största fördelen med att handla den här vägen är möjligheten att kunna ta del av utbud från små producenter. Ofta är det viner som sällan kommer utanför det producerande landets gränser. Och många gånger säljs en stor del av produktionen direkt på vingården. Idag tänker jag slå ett slag för IVINIO http://www.ivinio.com/sv/ . På hemsidan beskriver de sig som en marknadsplats för vinentusiaster som söker viner från Frankrike och Italien.

IVINIO är ett franskt företag som skapades av Henrik Tauson 2013. Henrik, som är svensk, lever i Nice tillsammans med hustrun Hélène och deras barn. Hélène är också engagerad i verksamheten. Den marknadsplats som de erbjuder är till att börja med deras informativa och lätthanterliga hemsida. Jag är riktigt imponerad över hur pedagogisk, säljande och användarvänlig den är. Gå gärna in och kolla. Som komplement har de också en fysisk vinbutik i Nice. Den ligger en bit norr om själva centrum och kan

Hélène Tauson

Hélène Tauson

lätt nås med bil eller spårvagn. I lokalen, som inte är särskilt stor, finns ett spännande urval av franska och italienska viner. Det går alltså bra att köpa vinerna på plats.

Det unika med IVINIOS koncept är att de arbetar med vinodlarna själva och alla viner kommer direkt från vingårdarna. På det viset är vinerna både kvalitetssäkrade och prisvärda eftersom det inte förekommer några mellanhänder. Henrik är noga med att framhålla den urvalsprocess som de arbetar utifrån. De säljer bara kvalitetsviner som är utvalda efter provsmakning av en smakpanel. Att de säljer kvalitetsviner innebär inte att vinerna är dyra. Kvalitetsviner finns i olika prisklasser och här handlar det om value for money. Du ska kunna känna dig trygg i att det du köper är noga utvalt. Smaken är ju som alltid olika, men när du pratar med Henrik kan du få goda råd om vilka viner som t ex passar till vilken mat.

Vi var i deras butik för en tid sedan för att provsmaka några viner och det var en trevlig upplevelse. Dels är Henrik mycket kunnig och trevlig att lyssna på när han berättar och dels är det lätt att gilla själva affärsidén. Jag tände i alla fall till direkt och kände att det var något jag vill förmedla. De viner vi provade var ett urval av olika franska viner, som vi testade tillsammans med mumsigt tilltugg.

Sven-Bertil gillar också IVINIO

Sven-Bertil gillar också IVINIO

För dig som bor i Sverige är det här ett ypperligt tillfälle att prova viner från små producenter som du aldrig kommer att hitta på Systembolagets hyllor. Du kan känna dig trygg med att vinet är noggrant utvalt av kunniga personer. Detta är ett litet familjeföretag som aldrig skulle chansa genom att inte göra sitt yttersta för kunderna. Om du bor i Frankrike eller kommer hit ibland så föreslår jag ett besök i butiken.

 

[isi] – ett unikt restaurangkoncept i Nice som ger mersmak

[isi] – ett unikt restaurangkoncept i Nice som ger mersmak

imageIgår var det det sämsta vädret i den här trakten som skådats på många år. Det åskande oavbrutet och regnet vräkte ner under ett helt dygn. Och då menar jag vräkte. Till detta var det tidvis storm i byarna. Nästan all flygtrafik var inställd på Nice flygplats under hela dagen, vilket är mycket ovanligt. Mitt i detta väderkaos skulle vi besöka restaurangen [isi] i Nice www.isirestaurant.com. Om det inte hade varit för att vi skulle delta i en organiserad skaldjursmiddag med vinprovning, som vi dessutom hade betalat i förväg hade vi säkert avbokat. Nu bestämde vi oss för att genomföra projektet trots klass 2-varning. Vi var ju motiverade. På med stövlar och med paraplyet i högsta hugg begav vi oss för att ta bussen de ca två milen till områdets huvudstad. Från busstationen skulle vi sedan gå en bit för att komma till gamla stan där restaurangen var belägen. Tack mina fina och mycket ändamålsenliga stövlar. De gjorde att jag kunde vandra torrskodd genom en stad där det tidvis var flera decimeter vatten att vada igenom. Så gott som alla restauranger hade stängt på grund av vädret, men inte [isi].

Isak in action

Isak in action

Via kontakter på Facebook har jag läst om restaurangen, som öppnade så sent som i augusti i år. Det jag hittills läst hade givit mersmak. Någonting i konceptet hade också väckt stor nyfikenhet. Ja, det är ett koncept och om jag väljer att använda ett ord i tiden, så skulle jag benämna stället som coolt. Till att börja med är det litet och kring det rustika matbordet ryms maximalt 12 personer och det var vi denna kväll. Tappra människor som trotsat elementen och tagit sig hit.

Restaurangen ägs och drivs av den unga kocken Isak Oldenburg, som är svensk men trots sin ålder (vet inte riktigt men skulle tippa kring 25 år) har internationell erfarenhet och bor sedan 2009 i Nice. Han har också deltagit i svenska juniorkocklandslaget och vunnit framgångar. Isak berättade lite om det, men valde att vara ganska lågmäld. På en blogg skriven av en vän till honom www.womenshealth.se/blogs/foreverfit/isi-restaurant-en-parla-pa-den.htm framgår att han varit med och vunnit guld i matlagnings-OS. Det sa han inte till oss. Nu har han alltså startat ett helt unikt koncept. Ett slags hemma hos. Ett ställe att boka för mindre grupper av olika slag, men även en traditionell restaurang som serverar lunch och middag. Till lunch går det bra att slinka in och kolla om det finns några lediga platser – inget eget bord , här sitter vi tillsammans. Middagsplatser måste bokas i förväg.

Namnet [isi], vad kommer det ifrån undrande vi som var där och det gör säkert ni också. Det är en lek med ord. Dels kan man associera till det franska ordet ici och det engelska easy och dels var det Isaks smeknamn när han var yngre.

Oavsett på vilket sätt och i vilket sammanhang du väljer att besöka [ISI] är du i Isaks kök. Han tillagar maten framför gästerna som verkligen känner sig som gäster. Menyn komponeras varje dag utifrån vilka råvaror som finns att tillgå. Varje morgon går Isak till marknaden och handlar och utifrån det tillagar han dagens ”surprisemeny”. Helt baserad på färska och lokala råvaror. När han pratar om upplägget märks att han har en passion för det han håller på med -”jag vill vara ärlig med maten” säger han. Och det märks att han vill vara ärlig mot sig själv och mot sina gäster.

Joel bredvid restaurangens enda bord

Joel bredvid restaurangens enda bord

Den här kvällen var det som sagt skaldjur som var temat och därtill provning av några i sammanhanget lämpliga viner. Till sin hjälp den här kvällen hade Isak  Joel Bergström Agerskov. Han är utbildad sommelier och har bl a arbetat hos den svenske ambassadören i Paris. Skickligt, intressant och trevligt lotsade dessa killar oss genom nya smakupplevesleser. Vi fick bl a testa ett par varianter av ”såser” till ostronen. En som benämndes pickleslag och en med lite mer asiatisk touch. Även jag som är lite matkonservativ och föredrar ostron ” au naturel ” öppnades mina sinnen för dessa nya intryck. Till räkorna fick vi en ny variant av majonnäs, som innehöll lite soja, en bra smakhöjare. Vi provade också fyra viner, varav en druva var helt ny för mig, liksom för de övriga i sällskapet. Den heter Piquepoul och odlas i södra Frankrike. Vinet var friskt, torrt och lite rundare än t ex Muscadet. Lämpade sig bra till skaldjuren.

Som ni förstår blev det en lyckad kväll med hög och god stämning. Trots att de flesta av oss som var där inte kände varandra innan så kom samtalen runt bordet snabbt igång och höll i sig hela kvällen. Förutom att det var trevliga gäster, utmärkta värdar och god mat med dryck så bidrog själva rummet. Lite svårt att beskriva så mina råd är att kolla in hemsidan för att sedan göra ett besök. Jag är övertygad om att det lite längre fram kommer att behövas framförhållning för att på plats. När konceptet fått spridning kommer det snabbt att bli fullbokat, så passa på.

Härligt med unga duktiga och ambitiösa personer som vill och vågar.