Bästa utflyktstipset – cykla i Ligurien

Bästa utflyktstipset – cykla i Ligurien

Har man sagt A måste man säga B. I mitt förra inlägg berättade jag om Villa Nobel och lovade att återkomma med lite mer information om den cykelväg som passerar förbi. Det handlar alltså om att upptäcka en del av Ligurien i nordvästra Italien där det finns möjlighet att kombinera kultur med motion och natur. Ok då, om du startar i tid på morgonen hinner du även med lite shopping.

Cykling 2Som vanligt hade vi Antibes som utgångspunkt och vi valde att åka motorvägen dit och kustvägen hem. Motorvägen, som heter A8 på den franska sidan och A 10 på den italienska, är ett imponerande bygge där broar och tunnlar avlöser varandra. Personligen är jag inte särskilt förtjust i tunnlar, men det är ett smidigt sätt att snabbt ta sig fram till, i det här fallet, San Remo eller blomsterstaden som den också kallas. Jag biter alltså ihop. Målet för dagen var att hyra cyklar och cykla längs den mycket speciella cykelväg som vi bara hört talas om tidigare. Tack HF som fick oss på det spåret.

Ja, på spåret är inget dumt uttryck, kommer jag på medan jag skriver. Cykelvägen, som även går att promenera, jogga eller ta sig fram på annat sätt utan motor, är byggd längs en fd järnvägssträcka. Ett tips till nästa omgång av programmet ”På spåret” kanske. Banan som sträcker sig från Ospedaletti, som är en liten ort strax väster om San Remo till byn San Lorenzo är dryga 50 km tur och retur. När järnvägen fick en ny sträckning, med början 2001, kom någon på den kloka idén att bygga om banvallen till en väg tillägnad de som väljer att ta sig fram med egen kraft. Den första delen av sträckan invigdes 2008.

Cykling 3Jag har ingen stor erfarenhet att cykelvägar i allmänhet men dristar mig till att skriva att denna måste vara en av världens vackraste. På ena sidan har du Medelhavet och på den andra är detCykling 5 rikt med växtlighet och det är bara att njuta av det som kallas för ”blomsterrivieran”.  Till det kommer en bonus – eftersom den är byggd på en banvall är den dessutom lättframkomlig. Den som är intresserad av berg- och dalbanevarianter får välja en annan rutt. Du cyklar hela tiden på en asfalterad väg längs havet och passar under turen ett antal trevliga små byar. Om du blir hungrig eller törstig är det bara att göra en liten avstickare.

I avvaktan på att köpa egna cyklar, vilket kommer att ske snart, hyrde vi denna gång. Strax intill den gamla järnvägsstationen i San Remo finns en välutrustad cykeluthyrning. Våra cyklar var toppenbra. Både hjälm och cykelkorg ingick i priset som var €12 per person för en halvdag.

Cykling 4När vi beger oss tillbaka till Antibes väljer vi kustvägen, som är mycket vacker men tar tre gånger så lång tid som motorvägen. Ingenting för den som har bråttom, men det hade inte vi. Du får dock uppleva ett antal mysiga städer/byar på båda sidor om gränsen. Som ett litet bonustips kan jag nämna att i gränsbyn Latte finns en livsmedelsbutik som har relativt låga priser. Jag återkommer med fler utflyktstips längre fram.

 

 

 

 

Upptäck Alfred Nobel i San Remo

Upptäck Alfred Nobel i San Remo

En ung Alfred Nobel

En ung Alfred Nobel

För ett par veckor sedan cyklade vi längs en av världens vackraste cykelvägar. Den kommer att få ett eget inlägg inom kort så fortsätt att läsa bloggen. Som du som brukar läsa redan vet, så hoppar jag lite mellan olika ämnen. För nytillkomna läsare kan jag berätta att så är fallet. Den gemensamma nämnaren är att allt jag skriver handlar om sådant som jag tycker om eller som berör mig på olika sätt och som jag vill dela med mig av. Jag har också ett uppdämt behov att få uttrycka mig i olika frågor och tycka till när jag finner anledning till det.

Idag handlar det om en bit svenskt kulturarv som går att återfinna i Italien. Min kunskap om Alfred Nobel är relativt grund. Jag vet att han uppfann dynamiten och att han genom sitt testamente instiftade Nobelpriset. Hoppas att jag uttryckte mig rätt nu. Jag vet också att den rika blomprakt som förekommer vid högtidligheterna på Nobeldagen kommer från San Remo.

När vi nästan hade avslutat vår cykeltur och var på väg in mot San Remo ser vi på vår högra sida en liten skylt där det står

Villa Nobel. Den återfinns i den nedre kanten av en stor parkliknande trädgård där det lite högre upp ligger en villa i vad

Laboratorium

Laboratorium

jag sedan läst mig till – eklektisk stil. Även om jag tycker att jag har ett hyfsat ordförråd så är detta inget uttryck som ingår i min vokabulär. Något att skämmas över kanske men jag har kommit till den mognaden att jag blivit bättre på att erkänna mina tillkortakommanden. Jag tackar Google och kollar synonymerna. Där hittar jag bl a orden utväljande, prövande och övergripande. Det går också att finna uttrycket ”sammanför skilda idéer”, vilket kan vara en relevant beskrivning av detta hus.

Vi hade kommit till den villa som Alfred Nobel köpte 1891. Villan är idag ett museum med inte alltför generösa öppettider, men vi hade tur. Museet skulle precis öppna och vi passade givetvis på att titta in. Alfred Nobel kallade villan ”Mitt bo” vilket var ett uttryck för hans behov av lugn och inre frid efter många år av ständigt resande. Här bodde han till sin död 10 december 1896. Ja, jag visste faktiskt att Nobeldagen alltid infaller på hans dödsdag. Det jag inte visste var att han bara blev 63 år.

En helt ok terrass

En helt ok terrass

Museet, som ju ursprungligen var ett hem, är inte speciellt personligt. Det mest privata i villan är ett ganska spartanskt inrett sovrum och det finns även några soff- och matgrupper som sannolikt brukades av Alfred Nobel. Som hem betraktat är det ganska stelt och lite institutionellt. Huset är i sig vackert, med en lummig park och en hänförande utsikt över Medelhavet. Jag går in i fantasins värld och tänker på hur läckert det skulle gå att inreda detta minislott. Det vore helt ok att bo och leva här och om det stora arvet kommer en dag kanske jag lägger ett bud.

Förutom som museum, öppet för allmänheten, används fastigheten sedan 70-talet som en plats för konferenser och utgör en mötesplats för forskare från hela världen. En viktig och intressant del av museet är utställningen som kallas ”Upptäck 1800-talet”. Den ger en bakgrund till industrialismens utveckling under andra halvan av 1800-talet kopplat till Nobels upptäckt av dynamiten. Här visas bilder på järnvägstunnlar, konstgjorda kanaler och installationer av hamnar. Det finns bilder på byggande av Sankt Gotthardstunneln, Korintkanalen och öppnandet av Hellgate över East River i New York. Utställningen belyser också Nobels experiment med nitroglycerinet, som bland andra kostade hans bror Emil livet.

Centralt i museet är galleriet över Nobelpristagare. Det är inte helt uppdaterat men sträcker sig tom 2007. Något som blir visuellt påtagligt är att det inte delades ut

Det berömda testamentet

Det berömda testamentet

några Nobelpris under de två världskrigen. Det handskrivna testamentet daterat 1895 återfinns uppförstorat på ett antal ställen i huset.

Det är på flera sätt en imponerande upplevelse att göra detta besök. Förutom att njuta av den vackra byggnaden med den strålande utsikten är det med full av respekt och beundran för Alfred Nobel som vi lämnar San Remo för denna gång. Alfred Nobel, som föddes i Stockholm, levde länge i Paris och dog i San Remo, var en svensk i världen. Han anlade fabriker i hela Europa, på många håll i Amerika och även i övriga världsdelar. Något att tänka på i dessa tider när det blåser starka nationalistiska och protektionistiska vindar.

Vet ni vad en av stor del av behållningen med att blogga är? Det är något som jag inte riktigt hade tänkt mig. Varje gång jag får för mig att skriva något så inspirerar det mig att lära mer och det är allmänbildande och utvecklande. Nu vet jag t ex mer om Alfred Nobel än jag visste innan. Hoppas att du passar på att titta in i Villa Nobel nästa gång du kommer till Ligurien. Den är väl värt ett besök.