Inte bra SvD

Till att börja med. Nej, jag har inte slutat blogga men just nu är det lite längre mellan varje inlägg. Det beror inte på att jag slutat skriva, tvärtom. Jag skriver som aldrig förr, men jag är mitt i ett bokprojekt som slukar en stor del av min tid just nu. Ni får veta mer längre fram.

Just nu är jag i Sverige, bl a för att jobba med boken tillsammans med en kollega. Veckan har varit intensiv och avrundats med att umgås med barnbarnen, mina  tre fina småtjejer som nu börjar att ha riktigt roligt tillsammans. Själv har jag i natt delat säng med Greta och det var mysigt tills hon vaknade vid fyratiden och ville inte somna om. Jag förstår varför den biologiska klockan fungerar som den gör. Det är ganska tröttsamt att inte få full nattsömn. Nu är jag relativt pigg till min natur så jag klarar några sömnsvaga nätter.

Under eftermiddagen har jag i alla fall varit med mig själv och suttit och jobbat tills jag kände att jag behövde sticka mellan med något annat. Kreativiteten avtog vid sextiden och jag bestämde mig för att ge mig på ”Profilen”. Det handlar alltså om Svenska Dagbladets söndagskorsord, som alltid kretsar kring en viss person. När vi bodde i Sverige hade vi prenumeration på papperstidningen och löste korsordet så gott som varje söndag. Nu har vi en elektronisk version av tidningen och det går att lösa korsordet vi paddan. Så fick det bli idag, men jag kom av mig.

Dagens profil visade sig vara Annika Falkengren, vd och koncernchef på SEB. Roligt tyckte jag som arbetat hela mitt yrkesverksamma liv inom den finansiella sektorn och dessutom under ett antal år arbetat inom SEB. Annika är ju också den mäktigaste affärskvinnan i Sverige.

Nu kommer jag till min reaktion. Jag ger mig på korsordet och börjar fylla i det jag kan. Men, så plötsligt kommer jag till en fråga som får mig att studsa till och att skriva detta inlägg. Frågan lyder: var x mammaledighet – min förvåning är total. Svaret har jag inte ännu, men det kommer att bli ett antal månader. I korsord kan det finnas en del krystade eller knepiga frågor, vilka många gånger kan vara roligt och uppiggande. Men det här är något annat.

Jag har aldrig sett en liknande korsordsfråga. Tänk er att den skulle dyka upp om en manlig företagsledare var profil. Hur många pappamånader har han tagit ut? Kan du tänka dig den frågan? Jag tror inte att det kommer att hända. Skulle det komma att hända kan det möjligen motivera att frågan tas upp även när det gäller framgångsrika kvinnor. Nu är det en uppenbar obalans när det gäller män och kvinnor i ledande befattningar så det är knappast aktuellt.

Ni kan tycka att min reaktion är överdriven och att det handlar om en oskyldig petitess. Men, även om det är en liten  detalj i ett korsord så är det i en av Sveriges största dagstidningar. Det borde inte ha slunkit igenom. För mig är den här typen av slentrian något som för mig är mycket irriterande. Den person som skapat korsordet har säkert inga dåliga avsikter, men effekten blir ett subtilt bidrag till att konservera könsroller. Annika Falkengren leder en av Sveriges storbanker och det måste vara helt ointressant hur länge hon varit föräldraledig. Barnet har dessutom två föräldrar. Hur många pappadagar har cheferna för de andra bankcheferna tagit ut?

Det är viktigt att media, även om det är i korsordsformat, tänker på vilka signaler de sänder.

 

 

 

0

 

Underskatta inte procenten

Underskatta inte procenten

Den här veckan är extra intressant. På söndag är det internationella kvinnodagen och det präglar en del av veckans händelser. Allt ifrån innehåll i Radio och TV, artiklar och inlägg i media, rapporter som släpps mm. Och givetvis vill jag göra ett inspel på bloggen. Det verkar för övrigt ha gått mer eller mindre inflation i så kallade temadagar, vad sägs tex om ”semikolonets dag”, ”gelehallonets dag” eller ”sjusovardagen”. Det är inget fel med att uppmärksamma olika händelser, saker eller fenomen, men det finns vissa dagar som är viktigare än andra. Internationella kvinnodagen är för mig en sådan och det finns många anledningar att stanna upp, reflektera och argumentera.

Själv ska jag den här veckan delta i tre aktiviteter som tar sin utgångspunkt i ökad jämställdhet och bättre balans mellan könen. Igår kväll deltog jag i ett medlemsmöte arrangerat av organisationen Styrelsebalans www.styrelsebalans.com där jag är medlem. Mötet ägde rum på SvD och jag återkommer till det. I kväll ska jag delta i Veckans Affärers event där Näringslivets mäktigaste kvinna kommer att utses. Jag återkommer till det också senare i veckan. På torsdag ska jag göra något extra spännande. Jag ska gå på ett releaseparty för en ny bok ”Bortom glastaket”. Boken är skriven av Lena Gustafsson och Ulrika Sedell och innehåller bl a intervjuer med 26 framgångsrika kvinnor. Jag har haft förmånen att förhandsläsa boken för att skriva några kommentarer. Boken är så intressant och spännande och jag kommer att berätta mer om den i kommande inlägg.

En av veckans intressanta läsningar är AllBrightrapporten www.allbright.se Den konstaterar hårdkokt att det går utför när det gäller jämställdheten i de svenska börsbolagen. Och antalet kvinnor på Vd-poster är t ex färre än förra året. Det finns mycket intressant statistik, analys och slutsatser i rapporten. Resultatet är i alla fall rejält nedslående. Det går åt fel håll. Några bolag har blivit bättre och några har blivit sämre och så många som 79 bolag har inga kvinnor alls i sin ledningsgrupp. Hallå – det är 2015. Vi har pratat och pratat i så många år, men det hjälper uppenbarligen inte.

Är det då intressant med statistik? Igår deltog jag alltså i ett möte på SvD där Tove Lifvendal och Maria Ludvigsson pratade under rubriken ”Jämställdhet är mer än statistik”. Det blev ett intressant möte. Vi fick lyssna på två spännande personer och det blev en hel del diskussion. Både Tove och Maria betonade starkt att det är viktigt att kvinnor inte blir betraktade som ett kollektiv utan som individer. Och att processen för ökad jämställdhet måste komma inifrån. De var därmed kritiska till att mäta och sätta mål nör det gäller könsfördelning. I den bästa av världar så vore det fantastiskt, men jag tycker att det är ett önsketänkande. Tänk om all rekrytering gjordes utifrån en objektiv syn på kompetens och ledningsgrupper och styrelser sattes samman genom att individernas kvaliteter värderades för att forma det ultimata teamet. Nu är det ju inte så det går till. Och vi måste förhålla oss till verkligheten. Därför är jag för kvotering. Inte för att det är optimalt, men för att det är ett sätt att lite snabbare förflytta oss i rätt riktning.

Det blev en del diskussion om kvotering igår och min känsla efteråt var att vi som varit med i många år och upplevt den så kallade verkligheten hade en mer krass syn i frågan. Visst är det helt rätt, rent principiellt, att driva förändringen genom påverkan och att den som vill fram måste ta plats. Verkligheten är dock en annan. Män kvoterar in män. Det är bara att läsa statistiken, som i alla fall jag tycker tillför en viss nytta.

En sak vill jag betona och det jag även gjort i tidigare inlägg. Med fler kvinnor i ledande positioner skulle näringslivet se annorlunda ut. Och då menar jag att det behövs många fler så att de/vi har möjlighet att göra skillnad. En och annan ”gisslan” klarar inte av att förändra. Även om inte jag heller vill betrakta kvinnor som ett kollektiv så finns det faktiskt skillnader mellan könen.

I tidigare inlägg har jag skrivit om SCA-härvan och att jag inte tror att det hade hänt med en kvinna på toppen. Jag vidhåller det. En kommentar som jag mött är att vi kvinnor borde ”rösta med fötterna” och bojkotta produkter från företag som vi inte gillar. Om vi satte det i system skulle det bli kännbart. Jag gjorde en annan handfast sak förra året. Jag köpte HM-aktier efter att ha lyssnat på Helena Helmersson, hållbarhetschef på HM och förra årets mäktigaste kvinna enligt VA. Det har varit en bra placering. Just nu ångrar jag mig djupt att jag inte köpt aktier i Mytronic, som har en fantastisk Vd i Lena Olving. Kolla aktiekursens utveckling i år så förstår ni vad jag menar.

Det ska bli spännande i kväll www.va.se Även om en utmärkelse inte är någon sanning så är den en signal och aktiviteten är ett utmärkt tillfälle att nätverka. Och det sätter ljus på den viktiga frågan om ökad jämställdhet i näringslivet.