En dagsvandring i ”Les Calanques”

En dagsvandring i ”Les Calanques”

imageDet finns många trevliga vandringsalternativ på Franska Rivieran. Så många att det kan vara svårt att välja. Utbudet är tack och lov väl beskrivet i böcker och i broschyrer som finns på turistbyråer, i bokhandeln och hos de stora sportvarubutikerna.

För att komma i väg och framförallt hitta nya alternativ är det en bonus att bli inbjuden av goda vänner som gjort en plan. Bara att hänga med alltså och nu ska ni få del av upplägget.

Vid den lilla pittoreska fiskebyn Cassis, som är belägen mellan Toulon imageoch Marseille, finns Kalankerna eller Les Calanques som de heter på originalspråket. Det är höga klippor som faller stuprätt ner i havet och bildar en formation av vikar. Enastående vackert. Det är givetvis många som är medvetna om det och det har växt upp en vandringsindustri i området. Jag kan förstå varför. Det finns många alternativ, dels går det att göra dagsturer dels finns det mer avancerade klättringsmöjligheter och det går att göra båtturer.

imageVi hade valt att göra en dagstur utmed en vandringsled. Den utgick från en parkeringsplats i utkanten av Cassis. Och nu kommer mitt första råd. Kom tidigt på morgonen för att få en parkeringsplats. Det blir snabbt fullt, särskilt under högsäsong och helger. Mitt andra råd är därför att boka hotellrum i mycket god tid om du vill övernatta i själva byn.

Som ni förstår var vi långt ifrån ensamma på denna vandring, som tog ca. fyra timmar. Men det var bara trevligt. Hur som helst var utsikten strålande och vi fick också rejält med motion eftersom stigningen var relativt kraftig och underlaget delvis mycket steningt. Vi hade denna dag valt att ta med oss matsäck som vi avnjöt  i en fin glänta medan vi tittade ut över vackra Medelhavet. Efter avslutad vandring gick vi till hamnen för att unna oss en öl eller ett glas vin. Det var fler än vi som hade tänkt den tanken, men vi lyckades ändå hitta ett bord med vy över båthamnen.

imageJag kan verkligen rekommendera en utflykt till Cassis. Det är en riktigt mysig by med massor atmosfär och puls. Nästa gång jag kommer dit ska jag sätta av tid till att strosa runt bland alla små fina butikerna och jag ska äta lunch eller middag vid hamnen. Men, då ska jag boka boende och bord i god tid.

Är det någon som varit i Aubagne? Det är en stad, ganska nära Cassis, men av en helt annan karaktär. En stad som de flesta bara passerar utan att stanna till. Här hade vi bokat boende och middag. Det blev långt ifrån den mysiga småstadskänska som präglas Cassis, men vi hade ändå en helt igenom lyckad kväll. Beroende på sällskapet och att vi hade hittat en lite udda restaurang med fantastisk mat. Långt från turistfällestråken. Under vistelsen fick vi också inspiration att lära oss mer om främlingslegionen och på morgonen besökte vi stadens museum. Mycket intressant.

Som på de flesta utflykter i det här området ingår ett och annat

Nej, det här vinet var inte till salu men av etiketten framgår att de 1953 producerade "ekologiska" viner. Dock utan certifiering på den tiden. Det här var det naturliga sättet att producera på.

Nej, det här vinet var inte till salu men av etiketten framgår att de 1953 producerade ”ekologiska” viner. Dock utan certifiering på den tiden. Det här var det naturliga sättet att producera på.

vingårdsbesök. Den gär gången blev det några nedslag i det lilla distriktet Cassis och det mer omtalade Bandol. Där finns det många bra vinproducenter på liten yta. Väl värt ett besök i sig.

Ja, det finns mycket att se, utforska och njuta av här nere. Det är bara tiden som sätter gränser.

På vandring i Stevensons fotspår

På vandring i Stevensons fotspår

Ibland har jag tur. Den här gången hade jag/vi turen att få följa med imagepå en vandringsresa som arrangerats av vänner till oss, tack AL och HS för att vi blev inbjudna. Resan gick till Cevennerna (Park national des Cévennes) som ligger i den södra delen av Centralmassivet. Från Rivieran är resvägen knappt 40 mil. Ja, att bo på Rivieran innebär möjligheter att upptäcka så mycket spännande inom rimligt avstånd. Att inte längre vara anställd innebär också möjligheten att tacka ja till olika initiativ utan att fundera på hur semesterdagara ska disponeras.

Vårt hotell

Vårt hotell

Upplägget för den här resan var perfekt. Vi reste i måndags upp till området och checkade in på ett mysigt, trevligt och genuint litet hotell. La Lozerette i den lilla byn Cocurès, intill den något större byn Florac. Vi hade bokat halvpension, vilket ledde mina tankar till barndomens fjällresor. Jag måste därför lägga ut texten om detta lilla familjeägda hotell. Vi

Rätt nummer tre

Rätt nummer tre

bodde i ett underbart litet rum med balkong och utsikt mot byns kyrka. Nere i matsalen hade vårt sällskap (åtta personer) ett reserverat bord där måltiderna intogs. Middagarna bestod av välkomponerade fyrarättersmenyer och de hade ett stort utbud av av goda viner. En hel del av dessa var lokalt producerade. Frukostarna var typiskt franska, men det gick att göra tilläggsbeställningar så att vi skulle klara dagens strapatser. Luncherna bestod av baguetter fyllda med olika charkuterier, tomat och en frukt. Ett paket att ta med helt enkelt.

En liten paus

En liten paus

Jag har inte någon direkt kunskap om Robert Louis Stevenson. Det enda jag visste innan denna resa var att han skrivit boken Skattkammarön, som jag läst som barn/ungdom. Nu har jag lärt mig lite mer om denne författare som under sin korta levnad (han blev bara 44 år) även skrev ett antal andra romaner, t ex Dr Jekyll and Mr Hyde. Han var även poet och reseskildrare. Stevenson var född i Skottland, men reste mycket i övriga Europa (och i andra delar av världen) Bland annat gjorde han vandringar i Cevennerna med en åsna i sitt sällskap. Om detta har han skrivit boken – Travels with a donkey in the Cevennes. Den boken måste nu införskaffas.

Vår eminenta organisatör hade lagt upp tre förslag på dagsuturer.

Ordet fårskock har fått ett ansikte

Ordet fårskock har fått ett ansikte

Olika turer som skulle ge oss olika typer av upplevelser. Väl genomtänkt och bra planerat. Den första dagen gick vi i området ”Le Pont-de-Montvert”. Vädret för dagen var lite gråmulet och vandringen lämpade sig väl för förutsättningarna. Vi vandrade uppåt och runt i området, som onekligen har vissa likheter med de Skotska högländerna. Under vår tur passerade vi många typer av växtlighet och vi fick också träffa en riktig fårskock. När vi efter en dags vandring kom tillbaka till byn som vi utgått ifrån, drack vi varsin flaska ”Stevenson” – ett lokalt producerat färsköl – på byns enda café.

En menhir

En menhir

Dag nummer två var vädret klarare, men det blåste ganska kraftigt. Det hindrade oss dock inte från att genomföra den fantastiskt vackra vandringen runt ”Fontmort Forest”, där vi utgick från byn Les Bondons. Under denna dag gick vi bokstavligen i Stevensons fotspår. Vi gick upp till en högplatå där vi hade enastående utsikt. I denna vandring ingick också att uppleva ”les menhirs” , mäktiga stenar som rests någon gång för länge, länge sedan. Djur ingick även denna dag. Här fanns kor, får, hästar och åsnor. Och till och med en örn som hovrade över oss på nära håll. Mäktigt och lite läskigt. Efter närmare två mils vandring var vi ganska möra och kunde njuta av en välförtjänt middag.

Den tredje dagen valde vi att gå längs ”Gorges du Tarn”. Detta visade

Kompisar

Kompisar

sig vara resans mest utmanande vandring. Stigningen eller rättare sagt stigningarna, för det gick ganska mycket upp och ner, var delvis ganska krävande. Väl uppe fick vi dock vår belöning. Utsikten var mäktig och vi fick verkligen uppleva olika typer av terräng och omgivningar. Detta blev det längsta passet och det kändes rejält i kroppen efteråt. En kall öl, för den här dagen var varm, väntade på oss i byne Ste-Enimie.

St-Enimie från "ovan"

St-Enimie från ”ovan”

Att utsätta sig för fysiska utmaningar och uppleva vacker natur är en bra kombination. Pricken över i:t är dock att få avsluta varje dag med god mat och lite gott vin. Ja, som ni förstår hade vi en toppenresa, något att rekommendera till alla som gillar livets goda i olika avseenden.

Ett rum med utsikt

Ett rum med utsikt

 

 

Den bästa tiden – när är den?

Den bästa tiden – när är den?

Blommande mimosa

Blommande mimosa, bild från Tanneron.

När är det bäst att vara på Franska Rivieran? Svaret är alltid, men det beror också på vilken inställning du har och vad du är ute efter. Olika perioder har sina olika förtjänster. Just nu är det som allra vackrast enligt min uppfattning. Och idag är det en extra fin dag. Solen skiner från en absolut klarblå himmel och de vita alptopparna gnistar. Havet har en vacker djupblå färg och alla konturer är skarpa. Det är relativt vindstilla, men lite gammal dyning gör att vågorna rullar upp på stränderna. Trots att det är ganska kallt i vattnet finns det en och annan entusiast som badar. Själv kommer jag att vänta till juni. Var sak har sin tid.

På väg uppåt  - enkel terräng den här gången.

På väg uppåt – enkel terräng den här gången.

Så här års är det trevligt att gå på upptäcksfärd i naturen. Vädret är perfekt för vandring. Det är inte för varmt, men tillräckligt för att det ska vara behagligt. Luften är klar och frisk och utsikten är betagande. Särskilt fin är den om du kommer upp en bit och får lite pers

pektiv. I det här inlägget vill jag slå ett slag för alla de fina vandringsleder som finns i närområdet. Allt ifrån lättillgängliga  promenadvägar till mer avancerade varianter. Det finns långa och korta, det finns komplicerade och enkla och det finns de med mycket stigning och de som är relativt ”platta”. Valmöjligheterna är många och finns för olika väder, intressen, sinnesstämningar och kondition.

Exempel på utmärkta broschyrer som du får på turistbyrån.

Exempel på utmärkta broschyrer som du får på turistbyrån.

I Alpes Maritimes (som området kallas) är det välordnat och välorganiserat när det gäller vandringsleder av diverse slag. Och det finns gott om böcker, häften, broschyrer och speciella kartor att tillgå. Det billigaste sättet att få vägledning är att vända sig till närmaste turistbyrå, Office de tourisme, och be om information. De tillhandahåller förträffliga broschyrer som är mycket ändamålsenliga. Förutom att de innehåller tips så är dessa också väl beskrivna. Det framgår hur lång varje sträcka är och beräknad tid att gå. I beskrivningen står det även vilka höjdskillnader som gäller och om sträckan är enkel, medel eller avancerad. För den som vill ha ytterligare information finns det material att köpa i bokhandeln eller hos sportbutikskedjan Decathlon.

Idag genomförde vi en vandring av det lite enklare slaget. Vi valde att gå en sträcka på ca två timmar med utgångspunkt i Theoule-sur-mer, strax väster om Cannes. På promenaden fick vi uppleva den strålande utsikten över Medelhavet och de snöklädda Alperna i bakgrunden. Under vandringen, som gick upp och ner, fick vi först njuta av den vackra naturen och all fin växtlighet. Vi fick också uppleva den gula mimosan som

Lite förfriskningar på toppen.

Lite förfriskningar på toppen.

blommar just nu. På nervägen blev den en annan upplevelse. Nu fick vi spana in alla spännande villor som är byggda längs sluttningen ner mot havet. De kan inte ha varit enkla att bygga – blev min reflektion. Jag kan i alla fall garantera att de som bor där har en fantastisk utsikt.

Som sagt, just nu är det som vackrast, men jag tycker att alla andra tider också har sina förtjänster. Jag älskar t ex juli när det är värme och puls. I april/maj blommar det som mest och det börjar bli riktigt varmt. September är en annan fantastisk tid när det fortfarande är varmt i vattnet, men inte lika mycket folk som under sommaren. November kan vara spännande med dramatiskt väder, ibland strålande och ibland riktigt oväder=skådespel. Som alltid gäller det att fånga dagen.